Kommunikation är nyckeln till samarbeten

01.11.2019 kl. 12:59
PÅ BORDET. Kommunikation är nyckeln till alla samarbeten. Svenska hörselförbundet funderar på framtidens kommunikation då antalet personer med hörselnedsättning ökar samtidigt som mer kommunikation sker över nätet, skriver Nora Strömman.

Text: Nora Strömman

Våra gener styr oss. När vi spontant sätter handen bakom örat eller lutar oss framåt för att höra bättre, gör vi det för att våra förfäder gjort det i tiotusentals år. Vi vrider också på huvudet för att lokalisera ljudet. Tydligen har vi kunnat vrida på öronen en aning i tidernas begynnelse. Vissa kan det ännu också med hjälp av tre muskler som sitter på ytterörat. Men de flesta av oss har glömt hur man gör.

Hur vi hör och uppfattar ljud är en lång utveckling. Även andra arter genomgår samma utveckling. De små fåglarna som kallas zebrafinkar deltog ofrivilligt i ett försök där zebrafinkarna inte fick höra de vilda zebrafinkarna sjunga, vilket resulterade i att de i fångenskap började sjunga falskt och på ett sätt som inte stämde överens med de vilda zebrafinkarna.

Testet pågick i generationer eftersom forskarna ville se vad som händer med sången och om den falska sången förflyttas genom generationerna. Det gjorde den. Men i den fjärde generationen började projektets zebrafinkar sjunga likt vilda zebrafinkar igen, trots att de inte kommit i kontakt med sina vilda artfränder. Forskare har tolkat att det beror på att naturen har en mekanism, som ser till att allt inte spårar ur.

Människorna har genom hundratusentals år använt auditiv och visuell kommunikation med varandra. Att apor och människor har ganska små öron, tyder på att vi har använt oss mera av vår syn än hörsel för att upptäcka hot och möjligheter.

På Svenska hörselförbundet har vi redan en längre tid upptäckt möjligheterna i samarbete med likasinnade. Med Förbundet Finlands Svenska Synskadade och Svenska pensionärsförbundet har vi ordnat en rad tillställningar sedan 2015 angående syn- och hörselfrågor och märkt att behovet av information angående kommunikation är stort.

Det sägs att vår kommunikation består upp till 80 procent av den visuella kommunikationen och enbart 20 procent består av ord. Vi läser kroppsspråk, gester, miner och läppar och använder orden som tilläggsstöd för allt detta. Kommunikation är ett ständigt samarbete mellan alla sinnen. Kommunikation är också nyckeln till samarbeten. Om två veckor ordnar Svenska hörselförbundet sin femte förbundskongress, där vi under två dagar samlas med våra nio föreningar och tar beslut om handlingsprogrammet för perioden 2020-2022. Nya samarbeten med andra organisationer poängteras starkt i handlingsprogrammet, likaså bevarande av det svenska språket inom vården, skrivtolkning och besök hos audionomer.

Service på det egna modersmålet är speciellt viktigt vid en hörselnedsättning, då man många gånger hamnar stöda sig på bristfällig språklig kommunikation och bokstäver man inte hör. Det är betydligt lättare att tolka vad som sägs, när man blir bemött på sitt modersmål och kan gissa sig fram och läsa på läpparna. Information är också lättare att komma ihåg på det egna modersmålet.       

Men hur ser det ut med framtidens kommunikation i och med SOTE, färre antal tjänster på svenska, ett enligt Världshälsoorganisationen dramatiskt ökande antal hörselskadade och mindre kommunikation ansikte mot ansikte och mera kommunikation över nätet där vi inte kan avläsa varandra ordentligt? Ska vi lita på att naturen rättar till oss om vi stiger fel, som den gjorde med zebrafinkarna?    

Nora Strömman är verksamhetsledare för Svenska hörselförbundet.

Läs också

På bordet: Den spännande jakten på nya medlemmar

På bordet: Biblioteksföreningen vill ha anställd verksamhetsledare

85841_t.jpg

Fem lärdomar jag tog med mig från Sicilien

BLOGG. Vad lär man sig på kurs i teambuilding? Andrea Södergård på Röda Korset Åbolands distrikt listar fem saker hon tog med sig från Erasmus+-kursen i Italien.Läs mera »
03.04.2023 kl. 11:53
80634_t.jpg

En pigg 100-åring, ständigt i rörelse

BLOGG. Tålamod, ödmjukhet och djupandning. Det har krävts av Karin Lassenius som till stor del på distans började på ett nytt jobb på Samfundet Folkhälsan. Nu är det implementering av den nya strategin som driver arbetet framåt.Läs mera »
01.02.2022 kl. 10:01
80389_t.jpg

Hur har Ledarskapsakademin lyckats förverkliga sin vision?

PÅ BORDET. En hög ambitionsnivå gällande kvalitet och att inte kompromissa med någon del av helheten. Nora Ridgewell reflekterar över kärnan i Ledarskaps-akademins verksamhet som i år fyller 10 år.Läs mera »
11.01.2022 kl. 00:26
79885_t.jpg

Vem är förbundets målgrupp?

PÅ BORDET. Ett förbund kan behöva kommunicera till en brokig skara målgrupper bestående av privatpersoner, föreningar och distrikt. Hur undviker man fenomenet trasig telefon och når ut med rätt information till rätt personer? Tuuli Solhagen på Natur och Miljö reflekterar kring målgruppstänk.Läs mera »
23.11.2021 kl. 15:11
79580_t.jpg

Lugnet efter deadline

PÅ BORDET. Det skulle vara skönt att jobba på en tidning som bara kom ut en gång i månaden, tänkte jag ofta på den tiden jag jobbade på en dagstidning. Efter ett knappt år på Svenska Trädgårdsförbundet och som ansvarig redaktör för Trädgårdsnytt kan jag konstatera att verkligheten inte riktigt är sådan som jag trodde.Läs mera »
02.11.2021 kl. 07:18
79182_t.jpg

Digitala verktyg ger nya möjligheter

PÅ BORDET. Då vissa svänger sig med de nya digitala verktygen med vänster hand känns det för andra som ett stort svart hål man förväntas hoppa in i. Ira Vaskola skriver om hur de på Tekniska Föreningen i Finland tänker kring inkluderande verksamhet efter pandemin. Läs mera »
05.10.2021 kl. 08:30
78757_t.jpg

Namnbyte för att professionalisera verksamheten

PÅ BORDET. Regnbågsallians Svenskfinland är det nya namnet för organisationen som tidigare hette Regnbågsankan. Verksamhetsledare Ida Boucht påminner om att regnbågspersoner finns överallt och att också förbund bör se till att de känner sig trygga inom verksamheten.Läs mera »
03.09.2021 kl. 10:18
77983_t.jpg

Det gäller vår framtid

PÅ BORDET. Sydkustens landskapsförbund arbetar för att främja utbildning och kultur på svenska. Konkret handlar det om att påverka, utbilda, samarbeta och lyfta upp frågor till diskussion, skriver direktör Christel Björkstrand.Läs mera »
01.06.2021 kl. 14:45
77553_t.jpg

Varför behövs god förvaltning i föreningar?

PÅ BORDET. En positiv aspekt av pandemin är att vi har varit tvungna att ta ett digisprång och utvärdera vår verksamhet ur en ny synvinkel. Det gäller våra styrelser, fullmäktige och alla som jobbar med förvaltningsfrågor. Nu är det dags att tala om god förvaltning, skriver Kari Huhtala på Finlands Svenska Andelsförbund.Läs mera »
06.05.2021 kl. 07:48