Kommunikation – en förutsättning för föreningsarbetet

11.08.2020 kl. 08:18
PÅ BORDET. När kan ett förbund anse sig ha lyckats med kommunikationen med medlemmarna? DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar sitt sätt att kommunicera. Tf. verksamhetsledare Viktor Kock skriver att de går mot trenden då de gjort sin strategi.

Text: Viktor Kock

Inom föreningslivet är en ständigt återkommande fråga hur man på bästa sätt skall kommunicera, såväl inom organisationen som utåt. Aldrig tidigare har det funnits så många sätt att kommunicera på som det finns idag. Samtidigt som det ger nya möjligheter gäller det ändå att noga fundera på vad man vill med kommunikationen och vad som kan anses som lyckad kommunikation.

Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets communis (gemensam), via communicare (göra gemensamt) och communicatio (ömsesidigt utbyte). För att kommunikation överhuvudtaget skall kunna anses ha ägt rum krävs att en sändare via en kanal överför ett meddelande till en mottagare som avkodar meddelandet. Ett mejl eller en tidning som går direkt i skräpkorgen uppfyller alltså inte definitionen av kommunikation, för det krävs att mottagaren faktiskt öppnat och läst innehållet. Ifall meddelandet endast är information kan kommunikationen anses som lyckad ifall den uppfyller minimikriteriet. Ofta kräver lyckad kommunikation ändå en tvåvägsprocess, alltså att man utbyter tankar och information. Speciellt viktigt vill jag påstå att det är i föreningsverksamheten och den interna kommunikationen med medlemmarna.

Elektroniska medlemsbrev och sociala medier ger goda möjligheter till masskommunikation med medlemmarna. De ger ändå sällan upphov till en tvåvägskommunikation. För elektroniska medlemsbrev anses en öppningsgrad på över 30 procent som bra trots att sju av tio medlemmar inte nås med dem. Då medlemmarna är grunden till allt föreningsliv torde detta vara en situation som ingen förening är nöjd med.

Hur skall man då få till en lyckad kommunikation? Ett sätt är att försöka undvika de vanligaste fallgroparna; för mycket eller för komplex information. Långa medlemsbrev är inget självändamål, den viktigaste informationen skall vara synlig och enkel att ta in.

På DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar vi som bäst vårt sätt att kommunicera. Som ett direkt resultat av det gav vi i våras ut det första numret av vår nya medlemstidning, DIFFerens. En egen medlemstidning kan knappast ses som nytänkande, tvärtom går det mot trenden som är att avsluta resurskrävande medlemstidningar. Vi ser den ändå som ett komplement för att nå en större del av medlemskåren. I höst lanserar vi ett annat komplement med bloggen ”Kugghjulet”. Vi har samtidigt beslutat frångå regelbundna, elektroniska medlemsbrev. Elektroniska medlemsbrev sänder vi i framtiden när vi har viktig information som vi vill ha ut till specifika målgrupper. Det betyder inte nödvändigtvis att antalet medlemsbrev blir färre men målsättningen är att de som läser dem ser informationen som mer relevant.

Det viktigaste i vår nya kommunikationsstrategi är ändå enligt mig vår målsättning om att ha personlig kontakt med våra medlemmar minst vartannat år. Till personlig kontakt räknar vi besvarade telefonsamtal eller mejl. Hittills i år har vi cirka 900 sådana kontakter. Responsen när vi ringt upp våra medlemmar är nästan odelat positiv. Samtidigt som medlemmarna kan ge direkt återkoppling på vår verksamhet är det ett bra tillfälle att uppdatera kontaktuppgifter så att masskommunikationen kan fungera. Personlig kontakt med medlemmarna är dock inte heller nytänkande, tvärtemot är det så föreningslivet uppstått. Tyvärr glöms det ofta bort i djungeln av masskommunikation.   

Viktor Kock är tf. verksamhetsledare för DIFF – Ingenjörerna i Finland.

 

Läs också

På bordet: Folkdansen har flyttat till nätet i coronatider

På bordet: För en sjukskötare finns det inga genvägar

 

 

89584_t.jpg

Alla ungdomar borde få ha en orsak att åka Svenskfinland runt

INGÅNGEN. Civilsamhället har många betydelser, men den här gången tänkte jag lyfta fram betydelsen av att som ung få möjligheten och en orsak till att åka omkring i Svenskfinland.Läs mera »
02.04.2024 kl. 12:13
89579_t.jpg

Djupdykning som ny ekonomichef

BLOGG. Att vara ansvarig för ekonomin i en växande förening är både spännande och utmanande. Anna Voutilainen skriver i bloggen om hur hon tar AI till hjälp i arbetet. Läs mera »
02.04.2024 kl. 07:55
89498_t.jpg

Nyfiken på erfarenhetsutbyte med en finsk kollega?

NYHET. Vill du knyta kontakter över språkgränserna och bredda ditt nätverk? Eller är du nyfiken på hur arbetet inom en finsk civilsamhällesorganisation ser ut? Då är Förbundsarenans Järjestöhopping-samverkansmodell just för dig!Läs mera »
25.03.2024 kl. 14:04
89329_t.jpg

Arbetsvälmående – nyckeln till en engagerad personal

ARTIKEL Hur mår du på jobbet? Hur mår övriga medarbetar? Och vad är det som påverkar hur ni mår? Här kan du läsa om hur några ledare ser på arbetsvälmående och sin roll i att skapa en fungerande arbetsgemenskap.Läs mera »
11.03.2024 kl. 14:10
89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89244_t.jpg

Att lyfta varandra till framgångar?

BLOGG. Varför är det inte fler organisationer som lyfter varandras verksamheter, initiativ och projekt? Robert Nilsson funderar i bloggen om det handlar om brist på tid eller en oro för att förlora uppmärksamhet för den egna verksamheten.Läs mera »
04.03.2024 kl. 15:39
89199_t.jpg

Civilsamhället, tredje sektorn eller ideell sektor?

INGÅNGEN. Begrepp och ord. Ibland känns det komplicerat och när man lärt sig det senaste dyker det upp nya termer. Nu verkar fler på engelska använda CSO där man tidigare använde NGO.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:29
89198_t.jpg

Hållbar verksamhetskultur

BLOGG. Hur kan vi inom våra organisationer främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kollegor och för oss som leder? Och hur ska vi skapa en varm arbetsgemenskap när många arbetar på distans? Det är frågor som Susanne Norrbäck-Råman reflekterat över efter att ha gått kursen Hållbar verksamhetskultur.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:24
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01