Våra värdefulla tidskrifter

07.09.2022 kl. 11:24
BLOGG. Då man jobbar inom en organisation som ger ut en medlemstidning är Förbundsarenans nyutkomna rapport Tidskriftsbarometern intressant läsning. Ilona Salonen, t.f. verksamhetsledare på Svenska Hörselförbundet, reflekterar över rapportresultatet och tidskrifternas framtid.
Text: Ilona Salonen
Bild: Jakke Nikkarinen
 

Tidskriftsbarometern börjar med orden Våra värdefulla tidskrifter och det är faktiskt värdefullt att det görs en barometer som kartlägger denna mängd tidskrifter. Barometern erbjuder en möjlighet att se mer systematiskt på bredden som dessa tidskrifter erbjuder vår språkliga minoritet. För det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet. Till exempel ur ett funktionshinderperspektiv, som är det sammanhang jag själv jobbat inom i flera år, så erbjuder våra medlems- och branschtidskrifter journalistiskt innehåll som inte erbjuds på svenska i Finland av andra. Vi erbjuder relevant innehåll som skapar samhörighet via det innehåll som vi trycker i våra tidskrifter.

För medlemstidskrifter görs för människor.

I barometern ges fakta över tidskrifterna. En tidskrift beskrivs i barometern som en publikation där nyheter inte är det viktigaste innehållet. Under basfakta får vi veta vilka typer av tidskrifter som ges ut, hur många som läser dem, vem som gör dem och om de kommer ut på webben. När jag läser denna genomgång saknar jag information om tidskrifternas innehåll. Vad är det unika och oersättliga innehåll som fyller dessa värdefulla tidskrifter? Fylls de av reportage, personporträtt, nyheter eller annan typ innehåll? För att kunna kämpa för dessa tidskrifter som vi utgivare vet att är viktiga för målgruppen, behöver vi också kunna få en överblick över vad de olika tidskrifterna innehåller. Vilken typ av innehåll som finns i tidskrifterna är också basfakta och kunde ha ingått i barometern. Via innehållet kan vi beskriva vad tidskrifterna erbjuder sina läsare och visar människorna som dessa tidskrifter görs för. För medlemstidskrifter görs för människor.

...det som gör våra tidskrifter värdefulla, är just att de görs för en minoritet, i många fall för en dubbelminoritet.

Att framtiden för den finlandssvenska papperstidskriften är hotad kommer tydligt fram i barometern. Ekonomin beskrivs som den största utmaningen, vilket säkert inte överraskar någon som jobbar med en tidskrift som trycks och postas. Det är bra att denna fråga tydligt lyfts upp i barometern, för utan indexjusteringar är det svårt att fortsätta så som man gjort tidigare. Det är också bra att perspektivet om skäliga arvoden för professionella frilansskribenter lyfts upp.

Barometern har ett speciellt fokus på digitalisering och webb. Det är synd att synen på digitalisering är enbart ekonomiskt. Det finns många grupper som inte kan ta del av digitalt innehåll och detta får vi inte glömma bort. Samtidigt finns det många möjligheter inom digitaliseringen, speciellt som ett komplement. Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. Men om digitalt innehåll kan erbjuda mervärde för målgruppen, så är det värt att undersöka. Här måste vi igen komma ihåg vem dessa tidskrifter görs för och vad de vill ha för sina medlemsavgifter, vilket innehåll vill de ha digitalt. Tvångsdigitalisering som en sparåtgärd skapar knappast relevant journalistiskt innehåll för målgruppen.

Framtiden behöver inte nödvändigtvis vara digital för tidskrifternas del, för digitaliseringen får inte vara ett självändamål och endast en sparåtgärd. 

Jag välkomnar tanken om en bred kartläggning av tidskiftläsare som föreslås i barometern och hoppas att den förverkligas så att olika typer av målgrupper blir hörda. Om man saknar e-post, så som det kommer fram i barometern, är en webbenkät kanske inte rätt sätt att nå dessa personer. Organisationerna inom tidskrift.fi är alla experter på sina egna målgrupper och hjälper säkert gärna till med information om hur man bäst når den egna läsarkretsen.

Ilona Salonen är t.f, verksamhetsledare på Hörselförbundet och har en bred erfarenhet av tidskriftsarbete. Hon har bland annat varit med och förnyat SAMS:s medlemstidning som idag heter FUNK.

 Läs Tidskriftsbarometern 2022

88887_t.jpg

Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.Läs mera »
05.02.2024 kl. 07:38
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88794_t.jpg

Nu kan du nominera Årets förbund

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året? Vilket förbund har gjort något extra bra? Nominera till Årets förbund 2024 senast den 31 mars.Läs mera »
01.02.2024 kl. 08:30
88824_t.jpg

Vi ärvde en fastighet – tack gärna!

BLOGG. Gemensamma värderingar som syns bland annat i intakta syltburkar från 1990-talet. Camilla Sederholm på Natur och Miljö skriver om en överraskning i form av en testamentdonation, som innebar arbete, funderingar och tacksamhet. Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:56
88823_t.jpg

Nadina Vihinen är Förbundsarenans nya verksamhetskoordinator

NYHET. Nätverksträffar, projekt, kommunikation och verksamhetsutveckling. Det kommer Nadina Vihinen att börja jobba med på Förbundsarenan. Hon ser fram emot att lära känna alla 68 medlemsorganisationer närmare.Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:26
88796_t.jpg

Mia Wikström vald till Förbundsarenans viceordförande

NYHET. Efter en paus på några år gör Mia Wikström comeback i Förbundsarenans styrelse. Hon valdes nu till vice ordförande och vill i styrelsen jobba för de finlandssvenska förbundens gemensamma arena för samverkan.Läs mera »
26.01.2024 kl. 14:00
88741_t.jpg

Civilsamhället och banktjänster - ojämlikhet och möjligheter?

BLOGG. Bankavgifter är nödvändiga kostnader för föreningar och organisationer. En ny undersökning visar dessutom att bankavgifterna är en kostnadsfaktor för organisationer i civilsamhället som varierar stort.Läs mera »
22.01.2024 kl. 10:48
88592_t.jpg

Julia brinner för brandet 

ARTIKEL. Efter fyra år på Förbundsarenan drar verksamhetsutvecklare Julia Hemgård vidare till nästa utmaning, nämligen att bli projektledare på Niva Education. Julia lämnar Förbundsarenan i början av januari och inleder då sitt nya jobb.Läs mera »
08.01.2024 kl. 10:53
88562_t.jpg

Nytta, nöje och nåd genom nätverk

BLOGG. Sedan Förbundsarenan började erbjuda många möjligheter till nätverkande har flera saker hänt i Svenskfinland. Fler som jobbar i förbund och centralorganisationer har ett bredare nätverk och effekterna är stora och många.Läs mera »
04.01.2024 kl. 11:31