- Det finns en uppfattning inom frikyrkorna om att andra inte alltid ser oss som legitima samhällspåverkare. Man ser inte den potential religiösa samfund har i samhällsbygget. Vi vill diskutera och bidra med värderingar som grundar sig på vår tro och övertygelse, till exempel samtal kring människosyn, rättvisefrågor och olika samhällsfrågor, säger Jan Edström, ordförande för Frikyrklig samverkan.
- Vi behöver kunna diskutera med olika aktörer utifrån värdegrund, och inte utifrån vem som tror eller inte tror på Gud. Om man lägger ”ateist-troende-tänket” åt sidan, kan man se att kyrkans värdegrund har stora likheter med Finlands lag och FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Det finns mycket gemensamt och där har vi mycket att bidra med i diskussioner, men det finns ibland en rädsla för hur man ska förhålla sig till personer som tror på något som inte syns och därför lämnas religiösa samfund ofta utanför diskussionen, säger Jan.
- Vi är inte experter på alla frågor, men vi har något att säga och kunskap i till exempel fredsfrågor, biståndsfrågor, flyktingfrågor, och allt som har med religion att göra, till exempel hur man tar hänsyn till och kan bemöta och samarbeta med människor från olika kulturer och religioner. Det finns något som förenar alla som har en tro, även om tron är olika, säger Jan.
Frikyrklig samverkan är en takorganisation för sex frikyrkosamfund.
- Frikyrkorna är registrerade religionssamfund i likhet med de båda folkkyrkorna. En del frikyrkor fungerar också parallellt som föreningar, säger Jan.
År 2003 kom ny religionslagstiftning. Lagen tar inte ställning till huruvida en person kan tillhöra flera religionssamfund samtidigt.
- För folkkyrkorna (den lutherska och ortodoxa) och katolska kyrkan är det självklart att ingen kan tillhöra två religionssamfund samtidigt. Frikyrkorna är inte lika kategoriska på den punkten. Många som deltar i gudstjänster och annan verksamhet känner att de hör hemma hos oss men är ändå medlemmar i en luthersk församling. Inom det ekumeniska arbetet kan man vara mer flexibel om man är en förening, säger Jan.
Samfundslagen ger dock bredare verksamhetsmöjligheter. Till exempel vigselrätt kan bara beviljas personer inom ett religionssamfund. Detsamma gäller prästers tystnadsrätt och tystnadsplikt.
- Såna här saker har frikyrkorna jobbat med tillsammans och enskilt ända sedan väckelserörelsen och frikyrkorna fick sin början, att få erkännande. Det finns en hel del finslipande när det gäller frikyrkors rättigheter, säger Jan.
Frikyrklig samverkan ordnar utbildningar, bland annat pastorsmötet för församlingars pastorer och medarbetare, och för dem som jobbar med barn och unga. Dessutom ordnas en distansutbildning för teologer. Största delen av verksamheten handlar ändå om biståndsarbete.
- En del frikyrkor har valt att samarbeta kring biståndet via Frikyrklig samverkan. Omkring 85 procent av vår budget för biståndsarbetet är statliga pengar och resten en egen andel, berättar Jan.
Biståndsarbetet riktar sig till länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Projekten handlar främst om utbildning och hälsa.
- Nedskärningarna i biståndsbudgeten var nog ett tufft slag. Att tvingas resa till projektländerna och berätta att staten Finland har beslutat om nedskärningar – det är omöjligt att föreställa sig de katastrofer det ledde till. I likhet med de andra finländska biståndsorganisationerna fick vi ett halvt år på oss att köra med osthyveln, säger Jan.
Frikyrklig samverkan är den enda svenskspråkiga biståndsorganisationen i Finland och samarbetar med de finska organisationerna. Sedan mitten av 1990-talet har organisationen bedrivit biståndsarbete med pengar från Utrikesministeriet. Då Frikyrklig samverkan grundades år 1936 var en viktig fråga det kristna radiosamarbetet då man också jobbade för att få frikyrkliga gudstjänster och andaktstalare i radion.
Läs mer
Läs mer om biståndsarbetet, om Frikyrklig samverkan, och om aktuellt och medlemsorganisationerna.
Årtal
1936 grundades Frikyrklig samverkan (då under namnet Finlands svenska frikyrkoråd).
2005 ordnades den senaste frikyrkokonferensen i Borgå.
2017 deltar frikyrkorna tillsammans med andra kyrkor i det ekumeniska märkesåret som uppmärksammar reformationens 500-års minne.
Siffror
6 frikyrkosamfund är med i Frikyrklig samverkan.
5700 personer är medlemmar i Frikyrklig samverkans medlemsorganisationer. Antalet personer som deltar i frikyrkornas möten, gudstjänster och verksamhet är ändå betydligt större.