Text: Mari Pennanen
Projektet Hälsa3 som handlat om arbetshälsa inom tredje sektorn har nyligen avslutats. På avslutningskryssningen talade Sara Haraldsson från Maktsalongen i Sverige om stresshantering och tog bland annat upp förväntningar som en möjlig stressfaktor. Ur en arbetstagares synvinkel kan det leda till stress om man upplever att förväntningarna på en är otydliga. Vi har alla en bild av något slag, och om förväntningarna från arbetsgivarhåll är oklara eller outtalade, så fyller vi lätt i själva med det vi tror att förväntas av oss. Det som kunde vara en liten nätt låda sväller då ut åt alla håll och kanter, och blir mycket större, vilket kan göra oss mycket stressade. Vi upplever att vi borde än det ena, än det andra.
När man lyfter ut förväntningarna på det sättet, är det lätt att se hur de kan svälla ut ur rimliga proportioner. Lösningen är dock väldigt enkel: att tala om det. Om man pratar igenom båda parters förväntningar och sätter ord på dessa, är det också möjligt att följa upp. Har det som förväntades blivit verklighet, eller är det någon som gör mycket mer (eller mindre) än vad som förväntas?
Förväntningar gäller också förbund och organisationer. Vad förväntas av oss? Vad beror de förväntningarna på? Vem förväntar sig vad? Då det finns fler involverade är det kanske inte möjligt att prata om förväntningar med alla, men genom tydlig kommunikation kan man styra förväntningarna. För att kunna kommunicera tydligt krävs det att man själv har svaren. Varför finns det här förbundet och vad gör vi och varför? För även ett förbund eller en organisation kan uppleva stress på grund av otydliga förväntningar.
Mari Pennanen är verksamhetsledare på Svenska studieförbundet.
Nödutgången: ”Var inte en återvändsgränd på internet!” uppmanar some-utbildaren Lisa Gerkman, som leder Synlighet och some med Lisa-gruppen på Svenska studieförbundet den här hösten. Hon rekommenderar att man taggar personer och länkar friskt i inlägg på sociala medier.
