Testamentdonationer – dags för reform i Finland?

09.09.2024 kl. 13:54
BLOGG. Testamentdonationer är ett sätt att stöda civilsamhället. Med reformer skulle det stödet kunna både underlättas och ökas.

Text: Robert Nilsson
Bild: Joanna Lindén Montes

Giva Sverige genomförde år 2017 en undersökning som tittade närmare på testamentdonationer från privatpersoner till organisationer i civilsamhället. Nu, sju år senare, presenterades en uppföljande undersökning. Dubbelt fler svenskar väljer att testamentera till organisationer nu jämfört med år 2017.

Det finns mycket intressant att ta del av i rapporten. Jag har valt att titta närmare på två saker. För det första att medlemskap och testamentdonationer förefaller ha ett slags ”samspel” och för det andra att den svenska regeringen nu tillsatt en utredning som på brett plan skall se över regler om arv och testamente.

Ett intressant resultat från utredningen är att nästan hälften av de som är medlemmar i en organisation kan tänka sig att testamentera till den organisationen. Detta är särskilt intressant då det inom det finska civilsamhället talas mycket om engagemang. Det finns många olika slags engagemang och medlemskap är helt klart en typ av engagemang.

Att det ofta finns ett känslomässigt band mellan en givare och en organisation som mottar en donation är sedan länge känt. Det som kanske fallit en aning i skuggan är att det känslomässiga bandet även kan vara en sådan enkel sak som ett medlemskap i en organisation eller förening.

Personer som är engagerade har också en större benägenhet att faktiskt ge extra till civilsamhället.

Borde då det finländska civilsamhället mer aktivt ta tag i medlemsrekrytering? Borde detta vara en sak som hamnar högre upp i våra prioriteringar?

Det blir ja som svar på båda frågorna. Jag tänker att engagemang i civilsamhället överhuvudtaget är något som vi organisationer gemensamt måste prioritera. Vi behöver fundera på olika sätt för människor att engagera sig i civilsamhället, bland annat som medlemmar. Personer som är engagerade har också en större benägenhet att faktiskt ge extra till civilsamhället.

För organisationer som inte har personmedlemmar tänker jag att det trots allt kan finnas saker i detta att ta fasta på. Ju mer engagerade vi kan få människor i våra verksamheter, desto större möjlighet att också få penningdonationer, stöd och hjälp med att visa på vad vi i civilsamhället gör, för vem vi gör detta och hur.

I Finland skulle regeringen, som ju tydligt aviserat om sänkningar av statsunderstöd, kunna ingjuta såväl hopp som framtidstro i civilsamhället genom att ta aktiva steg mot en testamentreform.

Att den svenska regeringen nu tillsatt en utredning som ska se över gällande regler kring arv och testamente är en sak jag hoppas att också Finlands regering skulle göra. Det behövs en översyn av gällande regler. Det behövs ett modernt regelverk kring arv och testamenten.

I Finland skulle regeringen, som ju tydligt aviserat om sänkningar av statsunderstöd, kunna ingjuta såväl hopp som framtidstro i civilsamhället genom att ta aktiva steg mot en testamentreform. Låt oss inte haka upp oss allt för mycket på ordet reform. Det behöver inte vara frågan om stora förändringar för att få till ett typ av system som skulle kunna gynna flera parter då det gäller arv och testamenten.

Det civilsamhället behöver av staten är hjälp att skapa anledningar till att människor skulle inkludera organisationer i testamenten. Det finns modeller, till exempel i Danmark, som är beprövade och testade och fungerar för att ge  människor anledningar att inkludera organisationer i ett testamente. I Sverige förs diskussioner kring ett slags testamentregister som en tanke om att förenkla processen kring testamenten. Tanken är intressant och skulle vara värd att titta närmare på även ur ett finländskt perspektiv.

För mig är det framtid att verka för en reform av regler kring arv och testamente. Även i Finland borde fokus vara framtid.

I Finansieringsfunderingar-bloggen skriver projektledare Robert Nilsson om vad arbetet med olika finansieringskällor för förbunden får honom att fundera på.  

96426_t.jpg

Bakom världens lyckligaste land finns civilsamhället

LEDARE. Finland är världens lyckligaste land mycket tackvare civilsamhället. Ändå kastar skuldbromen mörka skuggor över sektorn. Hur känns det då för Förbundsarenans nya verksamhetsledare att stiga in i rollen?Läs mera »
02.04.2026 kl. 08:21
96409_t.jpg

Juryn som ska välja årets tidskrift är redo

NYHET. Nomineringen av årets tidskrift 2026 har börjat. Från och med sjunde april kan vem som helst nominera vilken finlandssvensk tidskrift som helst till priset.Läs mera »
01.04.2026 kl. 08:54
96237_t.jpg

En intensivkurs i civilsamhället som en av demokratins grundpelare

BLOGG. Vad får människor att engagera sig i civilsamhället? Och varför spelar det egentligen så stor roll? För Ellen Ijäs gick frågorna på ett halvår från abstrakta funderingar till en konkret insikt om civilsamhällets betydelse för demokratin.Läs mera »
18.03.2026 kl. 15:14
95956_t.jpg

Goda nyheter för de finlandssvenska kulturtidskrifterna

NYHET. Konst- och kulturmyndigheten Kuvi har ökat sin utdelning till det finlandssvenska tidskriftsfältet. Även Förbundsarenan får ett ökat bidrag.Läs mera »
25.02.2026 kl. 13:19
95728_t.jpg

Sebastian Gripenberg är Förbundsarenans nya vice ordförande

NYHET. Förbundsarenans styrelse höll sitt konstituerande möte den 21 januari. Flera i styrelsen är nya och i samband med mötet bekantade sig styrelsen även med personalen samt med gällande styrdokument och aktuell verksamhet.Läs mera »
03.02.2026 kl. 09:14
95727_t.jpg

Nu söker vi Årets förbund 2026

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året? Vilket förbund har gjort något extra bra? Nominera till Årets förbund 2026 senast den 31 mars.Läs mera »
03.02.2026 kl. 08:23
95547_t.jpg

En gemensam riktning för påverkan, engagemang och samverkan

ARTIKEL. Förbundsarenans nya strategi tydliggör varför Förbundsarenan finns, vart vi är på väg och hur vi tillsammans med medlemsförbunden vill stärka civilsamhället på svenska i Finland. Strategin utarbetades under våren 2025 tillsammans med förbunden. Den här artikeln ger en samlad överblick av strategins innehåll och vad den innebär i praktiken för medlemsorganisationerna.Läs mera »
14.01.2026 kl. 12:02
95545_t.jpg

Verksamhetsåret 2025 präglades av förnyelse

ARTIKEL. År 2025 blev ett starkt år för Förbundsarenan. Inom ramen för verksamheten samlades totalt 380 personer från 135 organisationer, vilket visar på ett brett engagemang både inom och utanför medlemskåren.Läs mera »
14.01.2026 kl. 11:50
95252_t.jpg

Förbundsbarometern 2025: Ett välmående civilsamhälle i förändring

NYHET. För att fira Förbundsarenans jubileumsår, besökte Förbundsarenan alla medlemsförbund under 2025 i Besöksrundan. Syftet var att skapa en helhetsbild samt samla in uppdaterad information av de finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna. Resultatet av Besöksrundan 2025 sammanställs nu i Förbundsbarometern 2025.Läs mera »
05.12.2025 kl. 13:01