– Under sina första tio verksamhetsår har Förbundsarenan byggt en tydlig identitet som en professionell plattform för samarbete och kompetensutveckling med och mellan civilsamhällets organisationer på svenska i Finland, säger Sandberg i rapporten.
Ur rapporten framgår det att både medlemsförbunden och de tre största finansiärerna Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden ger en samstämmig bedömning av Förbundsarenans starka sidor: professionaliteten, nätverken och rollen som samlande aktör. Påverkansarbete lyfts fram som en framtida prioritering, men det finns olika uppfattningar om vad det innebär.
– Vi ser många resultat av de tio åren Förbundsarenan fungerat i det här formatet. Det finns fler kontakter mellan olika organisationer och en etablerad delningskultur, som klart fungerat som stöd för många förbund i deras verksamhet och utveckling. Det betyder också att det nu finns möjligheter att utveckla olika aspekter av påverkansarbete gemensamt för det finlandssvenska civilsamhället, säger Förbundsarenans verksamhetsledare Mari Pennanen.
Siv Sandberg konstaterar i rapporten att Förbundsarenan framöver har en viktig roll när det gäller att initiera diskussioner om frågor som rör civilsamhället på svenska i Finland, också när det gäller svåra frågor som att avveckla och slå ihop förbund.
– Verksamhetsförutsättningarna är annorlunda nu än för tio år sedan. Många vill fortfarande engagera sig i föreningar och förbund, men på andra sätt än tidigare. Statsbidragen skärs ner och det i kombination med demografin, samhällets byråkratisering och konkurrensen om människors tid gör att finlandssvenska förbund har stora strategiska frågor på bordet de närmaste åren. Här ser vi att Förbundsarenan behövs och har en roll, säger ordförande Linnéa Henriksson.
Rapporten lyfter Förbundsarenans sköra ekonomiska bas och förbundens mottagningskapacitet som utmaningar.
– Förbundsarenan har samma utmaningar som många av våra medlemsförbund. Den projektbetonade finansieringen av tredje sektorn har flera fördelar men kan också leda till svag basfinansiering och därmed osäkra verksamhetsförutsättningar. Utan en stark bas finns ingen plattform för projekten att landa i. Och om mottagningskapaciteten är svag, hjälper inte heller ett tillskott av resurser. säger Linnéa Henriksson och Mari Pennanen.
