Text: Robert Nilsson
Foto: Joanna Lindén-Montes
Även organisationer som inte ägnar sig åt medelsanskaffning i form av att aktivt be om donationer kan ibland få donationer. Ofta är det människor med någon koppling till organisationens verksamhet som väljer att donera.
Men oavsett vad som motiverar en person att donera, eller hur mycket som doneras, är det bra att som organisation ha en slags intern beredskap för att sådant här kan hända.
Ett sätt att lägga en grund för en intern beredskap kring sådana här frågor kan vara att helt enkelt tala om denna möjlighet, genom att till exempel i samband med en planeringsdag avsätta tid till att fundera kring vad organisationen gör om de plötsligt står som mottagare av en summa pengar.
Självklart tänker de flesta att det är en bra sak om det plötsligt kommer in pengar via en gåva till en organisation. Men sen då? Vad säger exempelvis organisationens stadgar om detta?
Många organisationer har i sina stadgar en formulering som kanske ser ut ungefär på det här viset: ”För att finansiera sin verksamhet kan förbundet/organisationen motta och förvalta understöd och donationer”.
En sådan formulering är avgörande för att en organisation ens ska få lov att ta emot en donation. Således är det värt att fundera, som ett led i den interna beredskapen, om det behövs några ändringar i stadgarna för att kunna stå som mottagare till en penninggåva.
Om allt detta är i sin ordning så blir det aktuellt att fundera kring ytterligare följande åtgärder. Till exempel placeringsstrategier och inte minst regler för dessa. Låt säga att en organisation får 50 000 euro i gåva. Hur och var ska de pengarna placeras och vem ska sköta placeringen? Många förbund har en ekonomistadga och det kan vara aktuellt att se över den för att vara gott rustade och förberedda för en sådan positiv överraskning som en penninggåva.
Placeringsstrategier handlar inte "bara" om att växa kapitalet. Placeringsstrategier handlar också om ansvarsfullhet, det vill säga att aktivt arbeta med att fundera kring var någonstans och inom vilka branscher vi vill/inte vill placera våra pengar.
Det här är stora frågor och det kan absolut vara bra att få utomstående hjälp här. Det kan vara bra att till och med ta det som ett beslut på förhand. Det vill säga på förhand besluta att om/när vi får en större penninggåva så kommer vi att kontakta/koppla in utomstående expertis för att kunna arbeta fram en placeringsstrategi som för oss och våra medlemmar är ansvarsfull.
Det finns mycket att säga om och kring placeringsstrategier i samband med oväntade penninggåvor. Vill ni veta mer och vara med och diskutera kring detta så ordnar vi en verksamhetsledarträff kring just detta tema den 10 maj. Catarina Söderström, verksamhetsledare på Ekonomföreningen Niord, ger då deltagarna insyn i hur en organisation kan arbeta efter en överraskande penninggåva. Läs mer här.
I bloggen Finansieringsfunderingar reflekterar, analyserar och informerar Förbundsarenans projektledare Robert Nilsson kring finansiering inom civilsamhället, och i synnerhet bland de finlandssvenska förbunden.