Bra planering underlättar då förbundet får en gåva

15.05.2023 kl. 08:52
ARTIKEL. Ett förbund får plötsligt ta emot en testamentdonation eller en annan penninggåva. Det kan vara både välkommet och överraskande. Så vad gör vi med pengarna nu då?
Text: Robert Nilsson
Foto: Patrik Lindström
 

Förbund och centralorganisationer kan få testamentdonationer eller andra gåvor. Gåvan kan vara i form av kapital men också i form av till exempel egendom. Eftersom denna typ av gåva ofta också kommer som en överraskning finns det skäl att fundera kring vad som händer då pengarna eller egendomen plötsligt kommer.

– Ett första steg för en organisation att ta för att förbereda sig på en sådan här överraskning är att aktivt gå genom sina stadgar, regler och dokument. Man måste kolla om organisationen ens får ta emot en donation, säger Catarina Söderström, verksamhetsledare på Ekonomföreningen Niord.

Grundtanken med en placeringsstrategi är att klargöra hur pengarna ska placeras, till exempel i vilka tillgångsslag.

En förutsättning för att en organisation ska kunna ta emot en donation är att det finns inskrivet i stadgarna. Det lönar sig att genom sina egna stadgar försäkra sig om att det finns en formulering som skulle kunna vara något i stil med ”organisationen får motta och förvalta testamenterad egendom, understöd och donationer”. Grundtanken med en placeringsstrategi är att klargöra hur pengarna ska placeras, till exempel i vilka tillgångsslag.

Det är också viktigt att fundera om man inom styrelsen och organisationen har den ekonomiska kompetens som behövs eller om styrelsen behöver nya medlemmar med ekonomisk kompetens nu eller på länge sikt. En lösning är också att ta utomstående hjälp för att ta fram den bästa lösningen.

– Följande viktiga frågor att diskutera är till vad och hur pengarna ska användas, fortsätter Catarina. 

Gåvan kan behövas för och användas för löpande utgifter relativt omgående. Likaväl kan beslutet vara att organisationen vill ta in endast avkastningen i verksamheten. Då behöver man föra en diskussion och fatta beslut kring placeringar av gåvan.

En testamentators vilja för hur gåvan ska användas är alltid avgörande. Samtidigt som den beaktas borde också organisationen aktivt planera för vem som får göra vad med pengarna.

– Många organisationer har en ekonomistadga. Där bör det också tydligt framgå vem som har mandatet att ta beslut då det gäller exempelvis placeringar. Det kan också vara på sin plats att skapa en placeringsstrategi om inte syftet med gåvan är att använda den direkt i den löpande verksamheten, säger Catarina.

Många organisationer har en ekonomistadga. Där bör det också tydligt framgå vem som har mandatet att ta beslut då det gäller exempelvis placeringar.

Grundtanken med en placeringsstrategi att klargöra hur pengarna ska placeras. Den kan också handla om vilka riktlinjer som ska följas, vilken avkastning som organisationen strävar till och hur dessa mål uppföljs. En placeringsstrategi blir också ofta ett etiskt dokument som klart definierar var pengar inte ska satsas av olika anledningar.

Framför allt om det blir fråga om att placera kapital kan ett ekonomiutskott fylla en kompletterande och viktig roll. Styrelsen är ansvarig för alla beslut, men styrelsens funktion kan vara att övervaka att placeringar sköts snarare än att fatta placeringsbeslut, om man överlåter ansvaret och köper in tjänsten.

– Styrelsen kan överlåta handhavandet av och beslutanderätten i föreningens placeringstillgångar till ett ekonomiutskott enligt gällande fullmakter samt fastslagen placeringsstrategi, säger Catarina.

I Niords fall är ekonomiutskottet uppbyggt på det viset att det bör ha minst tre medlemmar som alla hör till styrelsen. Ordföranden och skattmästaren är båda medlemmar och skattmästaren fungerar som ordförande för ekonomiutskottet. Ekonomiutskottet kan inkalla utomstående experter och kan tas in då kompetens inom till exempel en viss typ av placeringsmöjlighet diskuteras.

Ett ekonomiutskotts uppgifter kan variera beroende på organisationen. Som exempel kan utskottet ha till uppgift att:

  • övervaka och utveckla skötseln av föreningens egendom
  • övervaka och utveckla skötseln av föreningens ekonomi, bokföring och annan förvaltning
  • förbereda föreningens verksamhetsberättelse och bokslut samt förslag till verksamhetsplan och budget att föras till styrelsen
  • på styrelsens uppdrag sköta övriga uppgifter som anknyter till ekonomiförvaltningen
  • definiera, upprätthålla och utveckla en placeringsstrategi som styrelsen godkänner

Det finns egentligen inte någon gräns, sett till summa, som avgör när en organisation som får en donation av det här slaget borde fundera kring placeringar eller använda pengarna i den löpande verksamheten.

– Såklart är det så att ju större summa det är fråga om, desto mer aktuellt blir det att fundera kring placeringar, säger Catarina.

Om beslutet blir att placera pengarna så finns det många alternativ.

– Eftersom det finns så många alternativ skulle jag absolut rekommendera organisationer att tala med många specialister, som kapitalförvaltare eller bankernas placeringsrådgivare och ta många olika offerter innan ett beslut fattas, säger Catarina.

86536_t.jpg

Sparringgrupp om företagssponsring

BLOGG. Hur söker man sponsring? Vad betyder det att paketera verksamheten? Detta är några av de saker som vi går genom då Förbundsarenan startar en ny sparringgrupp om företagssponsring i augusti. Kommer du med?Läs mera »
29.05.2023 kl. 13:23
86142_t.jpg

Jubileum – mer än bara kostnader?

ARTIKEL. Då ett jubileum närmar sig för en organisation handlar mycket om planering. Men vad innebär detta i praktiken? När ska planeringsarbetet för ett jubileum börja och kan ett jubileum faktiskt också generera inkomster?Läs mera »
26.04.2023 kl. 11:31
85930_t.jpg

När kapitalet kommer

BLOGG. Att som organisation få en oväntad penninggåva kan vara både överraskande och överväldigande. När väl gåvan kommit så är det dags att fundera på följande steg, vad göra med pengarna? Läs mera »
13.04.2023 kl. 13:46
85847_t.jpg

Statsunderstöd för att utveckla fundraising – sen då?

BLOGG. Statsunderstöd för utveckling av tredje sektorns medelsanskaffning kan bli verklighet skriver Finansministeriet i en ny utredning. Vilka andra åtgärder borde det funderas kring? Läs mera »
03.04.2023 kl. 14:49
85144_t.jpg

Testamentsdonationer – alltid välkomna, alltid utmanande?

ARTIKEL. Testamentsdonationer utgör en viktig del av finansieringen för många organisationer i tredje sektorn. Samtidigt upplever många organisationer det som utmanande att informera om att de tar emot donationer via testamenten. Så hur gör man?Läs mera »
15.02.2023 kl. 11:20
84925_t.jpg

6 tips för att dra in pengar till verksamheten

ARTIKEL. Finns det enkla sätt att få in pengar till förbunds verksamheter? Svaret är troligen nej. Enkelt är det inte, men det kan vara roligt och givande att testa nya sätt att finansiera verksamheten. Ta del av konkreta tips på pengainsamling. Läs mera »
31.01.2023 kl. 15:36
84483_t.jpg

Trender inom fundraising inför det nya året

BLOGG. Vilka är de stora trenderna när det gäller fundraising för år 2023? Projektledare Robert Nilsson som jobbar med projektet Finansieringskällor för förbunden noterar bland annat epostens renässans och kaxigare kommunikation. Läs mera »
15.12.2022 kl. 13:01
84309_t.jpg

Människor vill donera

ARTIKEL. Trenden är tydlig - människor i Finland donerar gärna till organisationer i civilsamhället. Seminariet Fundraisingens möjligheter gav ett smakprov på medelsanskaffningens potential för sektorn. Läs mera »
01.12.2022 kl. 08:45