Även förbund kan ha civiltjänstgörare

06.03.2018 kl. 09:23
PÅ TAPETEN. Har ditt förbund någon gång funderat på att fungera som civiltjänstgöringsplats, men inte vetat hur man skall gå till väga? Processen kan verka krånglig, men är egentligen relativt lätt.

Text: Laura Oksanen

Civiltjänst är då en värnpliktig på grund av av sin personliga övertygelse befrias från värnplikt men istället beordras att göra civiltjänst. Till civiltjänsten hör en grundutbildning som görs på Lappträsk civiltjänstcentral och en arbetstjänst på godkända tjänstgöringsplatser som tar tio och en halv månad.  

Oftast har staten, kommunen, kommunförbunden eller statskyrkorna fungerat som traditionella tjänstgöringsplatser, men även privaträttsliga samfund och stiftelser kan fungera som sådana. Kravet är att samfundets verksamhet är allmännyttig. Enligt Mikko Reijonen, civiltjänstdirektör på civiltjänstcentralen, är det ca 1500 personer per år som gör civiltjänst och av dem gör ungefär 20 procent sin civiltjänst på olika slags samfund.  

Reijonen skulle gärna se att fler organisationer skulle ansöka om att få bli tjänstgöringsplatser.  

- Vi tar gärna emot nya ansökningar och för tillfället verkar faktiskt tjänstgöringsplatserna öka inom organisationsvärlden. Förra året hade vid allt som allt 67 nya avtal som slöts, året före det hela 102 nya, men då var det en del gamla avtal som gjordes om.  

Relativt snabb ansökningsprocess 

Om man som organisation funderar på att ansöka om att bli tjänstgöringsplats rekommenderar Reijonen att man först funderar om man har personalresurser för det. 

- Det behövs en ansvarsperson som är lättillgänglig och som är beredd att sköta alla ärenden gällande civiltjänstgöraren, förklarar Reijonen. 

Organisationen ska även fundera på om man har ekonomiska förutsättningar att ta emot en civiltjänstgörare. Som tjänstgöringsplats bör man nämligen stå för dagpenning, mat och boende. Man kan antingen erbjuda en lägenhet eller betala tjänstgörarens hyra. Dessutom bör man erbjuda arbetshälsvård, arbetskläder om sådana behövs samt betala reseersättning om arbetsresan är längre än fem kilometer. Enligt Reijonen kostar allt detta ca 10 000 euro per civiltjänstgörare.  

- Detta betyder att helt små organisationer inte kan ansöka om att bli civiltjänstgöringsplats, till exemepl en föräldraförening utan anställd kan inte göra en ansökan. En tumregel är kanske att det bör vara åtminstone två anställda i organisationen. Men vi gör alltid en helhetsbedömning av organisationen som ansöker och kollar hur bred och etablerad dess verksamhet är.  

Reijonen uppmanar alla som är intresserade av att bli tjänstgöringsplatser att ta kontakt med civiltjänstcentralen för att diskutera om man passar som tjänstgöringsplats. 

Om man anses lämplig och skickar in en ansökan får man oftast snabbt svar. 

- Då ansökningarna kommer in behandlas de ofta inom en vecka, så det är en ganska snabb och tydlig process, säger Reijonen 

Lång erfarenhet av civiltjänstgörare 

På Natur och Miljö har man en lång erfarenhet av att fungera som civiltjänstgöringsplats. Verksamhetsledare Bernt Nordman (på bilden) har själv också gjort sin civiltjänst i förbundet och berättar att man haft civiltjänstgörare i ungefär femton år. Enligt honom är det inte en arbetsdryg process att skaffa en civiltjänstgörare.  

- Det är ungefär lika som att anställa en vanlig arbetstagare. Men såklart har man har en del andra ansvarsområden än annars, då både mat, resor och boende är involverat, säger Nordman.  

Enligt honom har de flesta civiltjänstgörare själva tagit kontakt med Natur och Miljö för att höra om de kan göra sin tjänst där. 

- Såklart lägger vi upp en annons också, men ordet sprids oftast via vänner och bekanta. Då någon tar kontakt brukar vi först intervjua den personen för att se att synen på saker och ting överensstämmer med vår och efter det gör vi avtal, berättar Nordman.  

På Natur och Miljö har man strävat efter att anpassa civiltjänstgörarens arbetsuppgifter enligt personens intresse och kunskaper.  

- Det har handlat om allt från att dra olika slags kampanjer, sätta upp holkar och dylikt, till att fotografera, skriva artiklar, marknadsföra och planera evenemang. Men som basarbete har våra civiltjänstgörare fungerat som praktisk kanslihjälp, hjälpt till med kundbetjäning per telefon, svarat på epost och så vidare.  

Nordman är nöjd med sina civiltjänstgörare och uppmuntrar varmt andra organisationer att erbjuda unga män en möjlighet att göra något meningsfullt under sin civiltjänstgöring. Han påpekar dock att det är viktigt att först tänka igenom saken noggrant.  

- En civiltjänstgörare är ju som vilken som helst arbetstagare, han behöver både handledning och arbetsledning. Sen är det också en viss typs människor man får, det handlar oftast om unga män som kommer direkt från gymnasiet. De flesta har inte så mycket arbetserfarenhet och är kanske ovana vid arbetsrutiner. Därför bör man också gå igenom helt grundläggande saker med dem. Men lyckas man välja en passlig person tror jag en civiltjänstgörare kan bidra med mycket inom organisationen. 

Ansökningsprocessen

  • Ring civiltjänstcentralen för att diskutera om ni passar som tjänstgöringsplats. 
  • Lämna in en ansökning till civiltjänstcentralen. 
  • Om ni blir godkända så skriver ni in uppgifterna om en ledig tjänstgöringsplats och önskemålen angående civiltjänstgöraren i civiltjänstregistret. Därifrån överförs de automatiskt till civiltjänstcentralens webbsidor för lediga tjänstgöringsplatser.
  • I annonsen om civiltjänstgöringsplats är det bra att beskriva de uppgifter för vilka en civiltjänstgörare söks. Civiltjänstcentralen skickar inte civiltjänstgörare direkt till en tjänstgöringsplats, utan tjänstgöringsplatsen väljer själv den civiltjänstgörare som är mest lämpad för uppgifterna, till exempel genom att intervjua de civiltjänstgörare som lämnat in ansökan. 
  • Då ni hittat en passlig civiltjänstgörare skriver båda parterna tillsammans i en förbindelseblankett. Utifrån detta avtal om arbetstjänst gör civiltjänstcentralen ett förordnande om arbetstjänst till tjänstgöringsplatsen.  
  • Civiltjänsten kan börja, kom ihåg introduktion till arbetsplatsen och arbetsuppgifterna. 

Mer information

Källa: https://www.siviilipalveluskeskus.fi/sv/framsidan/

Läs också

Kan du förbund erbjuda en praktikantplats för en studerande? Praktik - en möjlighet för båda

 

62370_t.jpg

Hur tackar förbunden sina aktiva?

I SOFFAN: Alla mår bra av att få ett tack. I förbundsvärlden finns det både förtroendevalda, aktiva, anställda och samarbetsparter som behöver få ett tack. Vi har frågat några ordförande hur de inom sitt förbund brukar tacka.Läs mera »
13.02.2018 kl. 09:48
61416_t.jpg

Min tid i förbundsvärlden

PÅ TAPETEN: Innan sin praktik på Svenska studieförbundet visste Miina Söderholm väldigt lite om förbund i Svenskfinland. Nu efter tre månader som praktikant i kärnan av förbundsvärlden har hon en helt ny uppfattning om de finlandssvenska förbunden.Läs mera »
04.12.2017 kl. 10:12
61248_t.jpg

Från reaktiv till proaktiv

I HYLLAN: I november samlades de finlandssvenska förbunden till ett seminarium kring intressebevakning. Föreläsarna delade med sig av många insikter kring påverkansarbete.Läs mera »
23.11.2017 kl. 14:55
61117_t.jpg

Med studier som styrka: Micaela ger över ordförandeskapet

PROFILEN: Vid årsskiftet tar Micaela Romantschuks period som styrelseordförande för Svenska studieförbundet slut. Hon är uppenbart stolt över den positiva utveckling som skett inom förbundet under de senaste åren.Läs mera »
16.11.2017 kl. 09:42
61116_t.jpg

Att vara förbundsordförande

I SOFFAN: Hur är det att vara ordförande för ett finlandssvenskt förbund? Vi frågade några ordföranden om plus och minus med uppdraget. Läs mera »
16.11.2017 kl. 09:18
60974_t.jpg

Anställd i förbundsvärlden

I SOFFAN: Förbundsvärlden i Svenskfinland är en speciell och unik arbetsmiljö. Hur är det egentligen att jobba i förbundsvärlden? Vi har frågat några anställda i våra medlemsförbund hur det är att jobba inom förbundsvärlden. Läs mera »
08.11.2017 kl. 09:17
60584_t.jpg

Svenska studieförbundet - i medborgarsamhällets mitt eller marginal?

PÅ TAPETEN: I en essä fångar Björn Wallén in Svenska studieförbundets roll i medborgarsamhället. Genom en titt i tidsspegeln landar Wallén i Studieförbundets roll i dag och kommer med välgrundade insikter.Läs mera »
12.10.2017 kl. 08:39
60243_t.jpg

Tidskrifternas juridiska frågor

PÅ TAPETEN: Vad har förbundens tidskriftsredaktörer för rättigheter och skyldigheter? Vem bestämmer vad när det gäller förbundets medlemstidning? Gäller journalistreglerna också tidskrifterna? Tytti Oras, jurist vid Journalistförbundet, reder ut frågetecknen.Läs mera »
03.10.2017 kl. 11:30