Statssekreterare Mikaela Nylander inledde höstmötet med en översikt kring vad regeringen planerar för åtgärder för att förbättra situationen för civilsamhällets organisationer. Enligt henne finns det mycket bra inskrivet i regeringsprogrammet. Regeringen vill luckra upp byråkratin och underlätta för civilsamhället.
– Vilken typ av civilsamhälle ska vi ha i framtiden, vilken typ av service ska vi kunna stöda och erbjuda? Det finns bra skrivningar i regeringsprogrammet om att luckra upp byråkratin och om hur civilsamhället ska kunna medverka i att underlätta integration. Regeringen vill också skapa verksamhetsförutsättningar som präglas av mindre byråkrati, säger Mikaela Nylander.
Vilken typ av civilsamhälle ska vi ha i framtiden, vilken typ av service ska vi kunna stöda och erbjuda?
- Social- och hälsovårdsministeriet ska utreda vilken roll civilsamhället ska ha i att skapa mera välmående och välfärd. Arbetet påbörjas i december och i januari–juni ordnas workshops, seminarier och det ska skapas digitala plattformar för att sprida kunskap, säger Nylander.
En vetenskaplig sakkunniggrupp ska utvärdera olika förslag och avväga på genomslagskraft, effekt, ekonomiska aspekter. Mikaela Nylander önskar att civilsamhället aktivt deltar i workshops, speciellt de finlandssvenska inom social- och hälsovårdssektorn.
– Det är ett stort och viktigt arbete som sparkats igång. Dt är viktigt att också finlandssvenska organisationer är med och påverkar, säger Nylander.
Justitieministeriet har en viktig roll. Till en fungerande demokrati hör ett aktivt och livskraftigt civilsamhälle. Regeringen ska via justitieministeriet ska utarbeta en strategi för det här och en handlingsplan för hur strategin ska genomföras.
– Arbetsgruppen har tillsatts för en vecka sedan. Den ska jobba till 2027, så det är ett omfattande arbete. Tyvärr verkar det inte finnas någon finlandssvensk intressebevakare med i denna arbetsgrupp. Därför ber jag er vara aktiva och höra av er till oss på ministeriet med alla frågor som oroar er, säger Nylander.
Hon varnar för risken att man inte ser civilsamhällets roll för samhället när man prioriterar hur regeringsbudgetens medel ska användas.
– Jag hoppas verkligen att regeringen ska kunna genomföra ett sådant budgetarbete som stödjer civilsamhället, avslutar Nylander.
Vad hände mer på höstmötet?
Stiftelsen för Martin Wegelius-institutet antogs som samverkande medlem på höstmötet. Det betyder att arenan för samverkan nu har 68 medlemsorganisationer, som tillsammans under 2024 bland annat verkar för att ge många olika möjligheter för människor att engagera sig.
Verksamhetsledare Susanne Norrbäck-Råman presenterade kort organisationen för höstmötet.
- Genom Förbundsarenan erbjuds vi ett nätverk i ett finlandssvenskt sammanhang och som medlem får vi också stöd gällande kompetensutveckling, vilket är viktigt för oss, säger Susanne.
Höstmötet valde Linnéa Henriksson som ny ordförande för år 2024 (Läs mer i denna artikel). Övriga i styrelsen år 2024 är Andrea Hynynen (Finlands Svenska Scouter), Malin von Koskull (Folkhälsans förbund), Emelie Möllerström (SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder), Petra Nummelin (Psykosociala förbundet), Otto Simosas (Finlands Svenska Idrott) och Mia Wikström (SLC). Ersättare är Patricia Wessman (FDUV) och Bettina Lindfors (Svenska Lantbrukssällskapens Förbund).
Höstmötet godkände verksamhetsplanen och budgeten för år 2024.
Mötet slog fast att medlemsavgiften höjs. Medlemsavgiften för år 2024 beräknas på samma sätt som tidigare, med en grunddel som är samma för alla och en tilläggsdel som beror på antalet anställda, vilket betyder att större organisationer betalar mer än mindre organisationer. Medlemsförbunden kommer inom kort att få uppge antalet anställda och det är sedan grunden för medlemsavgiftens fakturering.
Höstmötet hölls som hybridmöte med en del av deltagarna på plats i SFV-huset G18 och resten deltog på distans. Mötet leddes av mötesordförande Kari Huhtala från Finlands Svenska Andelsförbund.
