På Förbundsarenan diskuterade vi det här för ett år sedan och kom fram till att vi vill ansöka om resebidrag för ett studiebesök till Oslo där det för oss fanns flera organisationer vi ville stifta närmare bekantskap med. Dels för att vi ville lära oss hur andra jobbar under andra omständigheter, men lika mycket för att vi ville ha inspiration för att förändra och utveckla vårt sätt att jobba.
Med resebidraget säkrat gjorde vi en tre dagar lång resa till Oslo där vi träffade flera organisationer kopplade till civilsamhälle och tidskrifter. Och varför just Oslo? Det kunde lika väl ha varit Göteborg eller Stockholm men i Norge såg vi något som kanske är unikt i Norden och därför speciellt mycket värt att bekanta oss med.
I Norge har civilsamhället fortfarande både tyngd, bredd och betydelse. Av orsaker som vi inte helt förstod så har civilsamhället hög status i det norska samhället. I Norge har civilsamhället både tyngd, bredd och betydelse och överlag hög status. Det handlar förstås om statens syn på civilsamhället som en viktig samhällsbärande institution, men det handlar om mer än bara det. I Norge gillar man sina föreningar och organisationer till och med mer än i Finland. En bidragande orsak, om man får tro Stian Slotterøy Johnsen som är generalsekreterare på Frivillighet Norge, är att då paraplyorganisationen Frivillighet Norge grundades i början av 2000-talet så gick man in för att använda begreppet frivillighet som identitetsskapande, gemensamt namn för sektorn.
Politisk enighet gällande civilsamhället
När vi träffade Landsrådet for Norges barne- og ungdomsorganisasjoner eller LNU som det förkortas, var den enda kritik mot riksdagen som delar ut pengarna till bland annat LNU att det i Norge är omöjligt att få till stånd politiska meningsskiljaktigheter gällande stödet till LNU, bland andra.
– Alla är med, alla partier vill stödja oss. Spelar ingen roll var på den politiska kartan partiet befinner sig. De tycker ändå att barn- och ungdomsarbetet är viktigt, säger generalsekreterare Ragnhild Bjørkum Vassbotn på LNU.
Frivillighet Norge sträcker ut sitt stora paraply över hela det norska civilsamhället, där LNU ingår som en medlem. Hur Frivillighet Norge kommunicerar med hundratals organisationer och hur man byggt upp påverkansarbete är något som Förbundsarenan vill ta med sig hem och implementera i det egna arbetet.
– Frivillighet Norge är en organisation som påminner om Förbundsarenan, även om de är mycket större. Vi kan se hur de löst olika saker, hur de arbetar och vad de erbjuder medlemmarna och jag är väldigt inspirerad att använda mig av det jag lärde mig och fick veta under besöket där, säger Förbundsarenans verksamhetsledare Mari Pennanen.
Hon kommer bland annat i arbetet med Förbundsarenans strategi, plan för påverkansarbete och kommunikationsstrategi att åtminstone delvis ta modell av Frivillighet Norge.
– Förbundsarenan är unik och det har varit svårt att jämföra organisationen och verksamheten med andra, men under besöket i Oslo fick vi mycket matnyttigt att arbeta vidare kring. Både LNU och Orgservice har också verksamhet och koncept som vi ska fundera om vi kunde ta in i vår verksamhet, säger Pennanen.
Service för organisationerna
Orgservice vill vara en kommersiell stöttepelare för frivilliga organisationer i Norge. Av en liten slump har de specialiserat sig på organisationer inom hälsovården men de jobbar även med andra. Orgservice är ett aktiebolag som säljer administrativa tjänster och rådgivning till frivilligorganisationer. Kunderna är oftast små och mellanstora organisationer med bara några få anställda.
.jpg)
– Orgservice erbjuder tjänster till dem som inte kan eller vill anställa egen personal, så att vi på Orgservice blir deras kansli och sköter de uppgifter vi kommer överens om, säger Emma Bodman, ursprungligen hemma från Grankulla men bosatt i Norge sedan ett tiotal år tillbaka.
– Vi har specialiserat oss på frivilligorganisationer och myndighetskontakt och erbjuder ett brett spektrum av kompetens, säger Bodman.
Hela tanken bakom Orgservice föddes av Andreas Hole som fortfarande är delägare i bolaget som numera sysselsätter ett dussin personer.
– För oss är det viktigaste att vi kan tjäna civilsamhället och viktiga samhälleliga organisationer. Genom att växa behärskat har vi också kunnat bredda vårt utbud och hjälpa mer, säger han.
Till Orgservices tjänster hör ekonomi och bokföring men också praktiska uppgifter såsom att svara på e-post eller i telefon när kundernas medlemmar hör av sig eller ordna evenemang, möten, konferenser och aktiviteter för föreningar. Orgservice har också blivit expert på ansökningar och rapportering till offentliga myndigheter. Orgservice kan göra många ansökningar för kundernas räkning och ser sedan hur de faller ut, gör jämförande studier och lär sig hur det lönar att formulera ansökningar så att möjligast många får positiva besked.
Paraply för tidskrifter ger stor nytta
Norsk Tidsskriftforening är en organisation helt och hållet skapad för att stötta de norska kultur- och samhällstidskrifterna. Generalsekreteraren Bente Riise har med passion och målmedvetenhet under en lång tid byggt en stödorganisation som samlar in pengar för stödjande arbete, delar ut tidskriftspris och arrangerar tidskriftsdag och kurser. Föreningen har också lobbat hårt hos de politiska partierna och nu i år är Norsk Tidsskriftforening nämnd som mottagare av statsstöd i Socialistisk Venstrepartis skuggbudget. 102 medlemstidskrifter drar nytta av statsstöd, kurser, nätverk och tryckning och distributionssamarbeten.
– Norsk Tidsskriftforening visar vägen för oss i Finland. Här finns väldigt mycket att lära och implementera i Finland. Deras breda samarbete med organisationer inom produktion, tryckning, samhälle och deras nära kontakter till både rikspolitiken och det norska journalistförbundet ger oss mycket att tänka på och utveckla för att bättre än i dag stödja de finlandssvenska tidskrifterna. Bredden i utbudet och kvaliteten på de norska tidskrifterna är hisnande, säger tidskriftsombudet Kim Malmberg.
Besöket i Oslo innehöll också ett möte hos Norsk Barneblad, en tidskrift som utgetts oavbrutet för barn och på nynorska sedan 1887. Tidskriften är något av en institution i Norge och är flitigt använd som undervisningsmaterial i skolan samtidigt som den upprätthåller elevernas kunskaper i nynorska. Läs mer om vad redaktören Nana Rise-Lynum berättar om Norsk Barneblad på tidskrift.fi.
Norge i framkant gällande insamlingar
Fundraising Norge jobbar som namnet redan avslöjar med olika typer av finansiering av verksamhet.
– Ett långsiktigt och målmedvetet påverkansarbete har nu lett till att Stortinget kontaktar oss i frågor om och kring organisationer och fundraising, säger Siri Nodland som är chef för Fundraising Norge.
I Norge har man via TV-aksjonen ett av världens största projekt som sker som dugnad, dvs norska för talkoanda. Över hela Norge samlar frivilliga in gåvor till ett ändamål i civilsamhället och det är NRK som koordinerar allt. I år inriktade sig TV-aksjonen till Barnekreftforeningen som inriktar sig på barncancer. Hisnande 366 miljoner norska kronor motsvarande 31,5 miljoner euro samlades in.
– Vid vår senaste undersökning av norskt givarbeteende kan vi se klart och tydligt att direkt e-post, utformade på ett personligt vis, är det mest effektiva sättet för organisationer att få in pengar, säger Siri Nodland.
Verksamhetskoordinatorn Nadina Vihinen sammanfattar intrycken från Osloresan:
– En sådan här chans borde flera få, att under några dagar koncentrerat få ta del av hur andra jobbar och inspireras av andra organisationers verksamhet. Nu gäller det att omvandla alla intryck och lärdomar till att utveckla vår egen verksamhet för att på bästa sätt fortsätta stöda våra medlemsorganisationer, säger hon.
Dessa besökte vi
- Orgservice
- Norsk Tidsskriftforening
- Landsrådet for Norges barne- og ungdomsorganisasjoner
- Frivillighet Norge
- Fundraising Norge
- Norsk Barneblad
Studiebesöket var möjligt att genomföra tack vare bidrag för Fortbildning och nätverk inom konst och kultur som beviljades av Svenska kulturfonden. Ansökningstiden är löpande.
