Förtroendeuppdrag kan ge dig meriter men öppnar inte alla portar

Text: Emil Oljemark och Filip Nyman

Som ung studerande uppmuntras man delta aktivt i olika former av föreningsaktiviteter. För vissa blir det att aktivera sig i föreningslivet kring högskolestudierna, för en del kan det bli att man aktiverar sig partipolitiskt och för andra kan det bli att som ung vuxen ta steget ut till nationell nivå i den föreningsaktivitet som sysselsatt en sen man var barn. För oss två blev det sistnämnda. Med bakgrund i scouterna aktiverade vi oss i landsomfattande förbundsuppdrag under slutskedet av våra högskolestudier.

Enligt en skröna träffas sydeuropéer i kyrkan, britter på puben och nordbor i föreningsuppdrag och -aktiviteter.

Under studieåren tänker man, mer eller mindre aktivt, på vad man ska göra som stor. Med andra ord: hur hitta ett meningsfullt jobb då man blir utexaminerad. Organisationsuppdragen har i ett land som Finland ett rykte som goda platser för att skapa sig ett socialt nätverk. Enligt en skröna träffas sydeuropéer i kyrkan, britter på puben och nordbor i föreningsuppdrag och -aktiviteter. Och det sistnämnde stämmer, tycker vi. Föreningsuppdrag är goda ställen att hitta vänner, kontakter och nätverk och då blir dessa en naturlig språngbräda i ens karriäruppbygge.

Nyttan av organisationsuppdrag för karriärutvecklingen får sitt konkreta uttryck i de nätverk man bildar, de sociala färdigheter som organisationsuppdragen kan ge, samt de mer konkreta projekthanteringsfärdigheterna som krävs i vart och vartannat arbetsuppdrag. Men enbart med dessa färdigheter som CV-märkningar kan man inte bygga upp en karriär. Organisationsaktiviteter kan inte ersätta utbildningsmeriter eller meriter från arbetslivet.

Förtroendeuppdrag svåra att konvertera till meriter

I de ideella organisationerna måste man nog också ha ett substansintresse. Det genomskådas rätt så snabbt om man använder sitt förtroendeuppdrag enbart som medel för att förverkliga personliga mål. Därför är det viktigt att man känner efter vad som känns bekvämt för en och att man kan finna en kongruens i de mål man själv vill jobba för och det som organisationen jobbar för.

CV-märkningen värmer rätt så lite om man inte själv utvecklas som människa i uppdraget och om organisationen inte kan dra nytta av ens bidrag till det gemensamma goda. I bästa fall kan organisationsuppdraget fungera som ett utmärkt komplement till ens studier och arbetsliv.

Organisationsmeriter är dock lite av ett tveeggat svärd. I det långa loppet kan man inte rida på ett eller några styrelseuppdrag i en viss organisation. Dels för att arbetserfarenhet från den egna branschen, där man visat vad man går för, blir allt viktigare då man framskrider i karriären. Dels också för att man i många tredje sektorns frivilliguppdrag är dåliga på att framhäva kunskaperna man fått i uppdraget.

Då man konverterar erfarenheter till sin CV går det lätt så att nätverket man bygger inom sin frivilligorganisation främhävs, jämfört med innehållet i den roll man haft. I förlängningen kan det betyda att en studerande har mera nytta av sitt engagemang i en större organisation i en mindre roll än vad motsvarande studerande har av sitt större förtroendeuppdrag i en mindre organisation enbart tack vare nätverket man byggt i den större organisationen.

Det är lätt man sjunker in i sitt uppdrag inom föreningen eller organisationen och då kan ens studier och arbetsliv bli lidande.

Organisationsuppdragens formella vikt minskar i ens CV i takt med att de åldras och det förväntas att man har meriter inom det man är utbildad i när man söker jobb. Lite senare i karriären vänds dock steken om. De arbetserfarenheter man har i bagaget kan leda till nya intressanta förtroendeuppdrag.

Vägval i förtroendeuppdrag

Som ung organisationsaktiv är det viktigt att komma ihåg en balansgång mellan ideella uppdrag, studier och förvärvsarbete. Det är lätt man sjunker in i sitt uppdrag inom föreningen eller organisationen och då kan ens studier och arbetsliv bli lidande. Vännerna, mötena och ansvarskänslan kan göra att man fastnar i organisationslivet.

Inget organisationsuppdrag är dock värd det att man lämnar sin gradu på hälft, även om det ideella engagemanget i stunden känns som det rätta. Genomtänkt prioriterande mellan olika uppdrag brukar vara bättre än att försöka hålla allt för många bollar i luften på samma gång.

Krasst sagt är förtroendeuppdrag ingen egentlig merit för att bli en bra organisationsanställd.

Då man verkat som förtroendevald en tid kan det uppstå situationer där man erbjuds möjligheten att få foten in som anställd i organisationen. Detta gäller framför allt projektuppdrag och vikariat. I sig är det helt förståeligt att en dylik anställning kan kännas lockande, men krasst sagt är förtroendeuppdrag ingen egentlig merit för att bli en bra organisationsanställd.

Den sakkunskap som söks inom organisationer vid rekryteringar kan inte enbart nås med förståelse av den ideella grunden för verksamheten. Organisationerna behöver proffs med varierande bakgrund som kan bidra med kunskap som gör att förtroendevalda ledningen kan få bra beslutsberedning och genomförande. Det är en aning oroväckande då organisationer rekryterar internt från sin egen förtroendeledning.

Meriter i ett större sammanhang

Med denna kritiska inställning vill vi dock inte avskräcka unga att engagera sig i organisationer. Det är organisationerna som bildar de institutioner via vilka vårt civilsamhälle kan få utlopp. Det skulle kännas andefattigt om vi bara skulle positionera oss som medborgare i en stat, eller som enskilda individer med intresse bara för våra närstående och visa viljeuttyck endast genom konsumtion.

I ett politiskt klimat där organisationer ställs inför tuffa sparkrav krävs att vi har folk som kan stå upp för de ideella värderingar våra organisationer står för.

Det levande civilsamhället är dock inte något som kan tas för givet. Vi påstår att tredje sektorn är ytterst viktig som ett medium för ett levande civilsamhälle. De spontana och informella aktiviteterna kan på kort sikt kännas mer lockande och kännas som tillräckliga former för påverkan på gräsrotsnivå. De fria formerna av påverkan och aktivism är dock inte tillräckliga för att ett civilsamhälle ska blomstra. Vi påstår att organisationerna behövs, trots svårigheterna i att få folk engagerade i namngivna uppdrag.

Tredje sektorn visar vägen för vad folk känner för att verka för tillsammans och kan ge en meningsfull fritid för både dem som organiserar och dem som deltar i verksamheten. I ett politiskt klimat där organisationer ställs inför tuffa sparkrav krävs att vi har folk som kan stå upp för de ideella värderingar våra organisationer står för. I ett alltmer individualiserat samhälle kan denna kommunikation ske bland annat genom att visa hur organisationslivet bidragit med det lilla extra som gett oss skjuts i vår karriär.

Emil Oljemark jobbar som utbildningsplanerare och är forskarstuderande i offentlig rätt. Filip Nyman jobbar som äldre lösningskonsult på en byrå för affärsledningskonsultering. Emil och Filip har båda sin bakgrund i Scoutkåren Pojkarna i Åbo. Scoutbakgrunden förde dem båda till organisationsuppdrag bland annat inom Finlands Svenska Scouter och Finlands Scouter.