I maj samlades förbund och centralorganisationer till ett stormöte för att diskutera de kommande nedskärningarna.Efter mötet har en arbetsgrupp jobbat vidare och under hösten gjordes en enkät bland Förbundsarenans medlemmar. Enkäten skickades till de 59 organisationer som tidigare uppgett att de har offentlig finansiering i någon form och 31 organisationer svarade (53 procent).
Läs rapporten här.
Svaren på enkäten visar tydligt att det finns en omfattande oro inom de finlandssvenska organisationerna, både gällande den egna organisationens finansiering, men också för de finlandssvenska organisationerna överlag. 67 procent är också mycket oroliga för den samhälleliga utvecklingen.
Många organisationer tänker i första hand på hur deras målgrupper drabbas av de pågående nedskärningarna. Civilsamhället bidrar med tillit i samhället, vilket anses vara en av det finländska samhället styrkor. De sätt som regeringen har valt att genomföra nedskärningar kan hota graden av tillit och sammanhållning.
Verksamhetsbidragen som organisationerna fått visar en klar minskning mellan år 2023 och år 2024, och nedskärningarna har ytterligare ökat år 2025. Samtidigt är det känt att nedskärningarna för år 2026 kommer att vara betydligt större än för 2025. I offentligheten debatteras dessutom om behovet av ytterligare åtstramning i samband med halvtidsrian i april 2025.
Organisationerna vet med andra ord att nedskärningar kommer att ske, men inte vad detta i praktiken kommer att innebära för dem själva. Detta gör det svårt att ändamålsenligt förbereda sig eftersom alla radikala ändringar i verksamheten kan ha negativa konsekvenser för organisationens finansiering som helhet.
2025 blir ett mellanår
Baserat på enkäten verkar verksamhetsåret 2025 bli ett mellanår i väntan på större nedskärningar från och med 2026. Oron är stor, vilket påverkar arbetsron och arbetsglädjen negativt och belastar redan ansträngda organisationer. Under 2025 tvingas organisationerna förbereda sig på nedskärningar som, om inte nya beslut fattas, kommer att leda till lägre offentlig finansiering från och med 2026.
Det innebär både att aktivt utveckla nya finansieringskällor – där Förbundsarenans projekt Finansieringskällor för förbunden erbjuder ett viktigt stöd – och att kritiskt se över hela kostnadsstrukturen. Varje organisation fattar anpassningsbeslut utgående från sitt syfte och sitt eget finansieringspussel. Vilka nedskärningar kan leda till ytterligare försämringar då mycket är kopplat till varandra och leder till kedjeeffekter?
I slutet av enkäten ställdes några frågor om hurudant stöd organisationerna behöver i dessa frågor. Det är framför allt tre teman som lyfts fram: 1) kompetenshöjning, både gällande konkret utbildning och genom erfarenhetsutbyte, 2) gemensamma arenor för diskussion och idéutbyte och 3) gemensamt påverkansarbete. Förbundsarenan som den gemensamma arenan för samverkan gör sitt bästa för att kunna möta dessa behov.
Civilsamhället har historiskt sett genomgått stora förändringar och överlevt. Det utmärkande för nuläget är att förändringarna går fort och framtvingas av den svaga offentliga ekonomin. Alla som är aktiva inom civilsamhället måste våga tänka med ett längre perspektiv och fokusera på det inom den egna organisationen som på sikt har betydelse med tanke på det ideella syfte organisationen finns till för.