När välviljan slår fel och civilsamhället fastnar i tolkningen

igår kl. 12:23
ARTKEL. Ny EU-förordning ska ge ökad transparens kring politisk reklam, men tolkningen av den begränsar i stället civilsamhällets möjligheter att påverka.

Text: Ellen Ijäs

Den 10 oktober 2025 trädde en ny förordning i kraft inom EU vars syfte är att främja fria och rättvisa val, stödja fria och oberoende medier och motverka desinformation. Den nya regleringen TTPA (Transparency & Targeting of Political Ads), innebär bland annat att politiska reklammeddelanden ska förses med viss information genom märkning och ett så kallat transparensmeddelande.

Enligt Europeiska unionens råd ska förordningen göra det lätt för väljarna att känna igen politiska reklam, förstå vem som ligger bakom och veta om de har fått ett riktat reklammeddelande, så att de har bättre förutsättningar att ta ställning till budskapet. Förordningen ska också säkerställa att den politiska reklamen används med full respekt för rätten till integritet och att åsikts- och yttrandefriheten skyddas.

Förordningen förbinder den plattform som publicerar politiska annonser och annonser om vissa samhälleliga frågor, att följa specifika regler gällande finansiering av annonsen och information om organisationen som sprider annonsen.

Följden av förordningen blev, att den digitala plattformen Meta och Microsoft stoppar annonser om sociala frågor, val eller politik inom Europeiska unionen. Enligt Meta själva kan det bland annat handla om annonser som innehåller förespråkande av en lag- eller policyändring, eller talar för eller emot lagstiftning såsom förordningar, stadgar och verkställande beslut. Även Youtube, som ägs av Google, begränsar möjligheterna att sprida betalt innehåll om politiska budskap och sociala frågor inom EU.

Inlägg som inte är annonser kan fortfarande publiceras, men det är svårare för organisationer att få större spridning för sitt innehåll utan att betala så att det sprids utanför organisationens egna följare.

Hur påverkas civilsamhället?

Följderna av förordningen har redan märkts av i civilsamhället. Vid FDUV stötte man på patrull då ett inlägg om en bloggtext om FN:s funktionshinderkommittés kritik mot Finland först hade godkänts men senare stoppades.

– Vid spridningen av ett annat blogginlägg valde vi att formulera om budskapet på sociala medier för att minska risken för att annonsen skulle bli blockad, säger Matilda Hemnell, informatör vid FDUV. Hon framhåller ändå att det är för tidigt att säga vilka konsekvenserna blir på lång sikt.

Ett starkt civilsamhälle stärker demokratin och kan ses främja de värderingar som TTPA förordningen ämnar uppmuntra. Civilsamhället bidrar till livskraftiga samhällen, men följderna av de digitala plattformarnas tolkning av förordningen och deras åtgärd begränsar civilsamhällesorganisationernas handlingsutrymmet.

Vad kan vi göra nu?

Kampen om att få genomslag för sina inlägg kan upplevas betungande för enskilda aktörer inom civilsamhället, men Förbundsarenan uppmuntrar sina medlemmar att diskutera med varandra och utnyttja den gemensamma arenan för samverkan. Genom den delningskultur som etablerats kan vi hjälpa varandra att sprida innehåll och få ökad synlighet på digitala plattformar genom att engagera oss i varandras inläggen. Kommentera, gilla, spara och sprid innehåll som ni vill uppmuntra, mer engagemang leder till större synlighet.

Förbundsarenan följer med utvecklingen av förordningen och hör gärna om våra medlemsorganisationers upplevelser gällande spridning av betaltinnehåll.