Ekonomistadgan kan vara ett bra verktyg

09.05.2017 kl. 11:30
I HYLLAN: Varför ska man ha en ekonomistadga? Förbundens ekonomer är eniga om att det är bra att gå igenom och skriva ner hur allt ska skötas, och då man gör det lönar det sig att se på andras dokument.

Text: Mari Pennanen

- Det finns ingen lag på att ett förbund måste ha en ekonomistadga eller något motsvarande, men vissa förbund kan ha inskrivet i sina stadgar att man ska ha ett dylikt dokument, säger Stefan Andersson, ekonom och en av SFV:s föreningsexperter.

- En förvaltningsstadga eller arbetsordning inkluderar förutom ekonomi vanligen också föreningens beslutsprocess och arbetsfördelning mellan styrelse och tjänstemän, medan det i en ekonomistadga endast står om hur ekonomin sköts, säger Stefan Andersson.

Han rekommenderar att man samlar all info på ett ställe så att man inte behöver söka på flera ställen, men samtidigt poängterar han att man med dylika dokument ska utgå från behov.

- Vad behövs i just detta förbund? Om man till exempel sköter hela processen elektroniskt är det bra att beskriva hur det går till. Det är också bra att ta med hur anskaffningar sköts, vem som godkänner vilka kostnader och hur man gör gällande offerter och anställningar, säger Stefan.

Förbundsekonomerna hade i mars en träff med temat ekonomistadgor. Stefan Andersson från SFV deltog och inledde träffen. Deltagarna hade på förhand skickat in sitt förbunds ekonomistadgor, så på träffen kunde vi även se på flera olika konkreta exempel. De samlade förbundsekonomerna konstaterade att det är skäl att se över sitt förbunds dokument då och då. Då man gör en ekonomistadga, eller uppdaterar den gällande, lönar det sig att se på olika exempel hur andra förbund gör, men sedan inte endast kopiera någon annan modell rakt av utan verkligen fundera utgående från egna behov.

- Det lönar sig också att formulera dokumentet så att man inte hela tiden behöver uppdatera det, speciellt om det är medlemsmötet som godkänner ekonomistadgan. I så fall kan man skriva in vilka delar som styrelsen kan ändra på, säger Stefan Andersson.

Exempel på ekonomistadgor:

Svenska studieförbundet

Finlands Svenska Scouter

Finlands Svenska handikappförbund

 

70080_t.jpg

Kursplanering – från idé till verklighet

ARTIKEL. Kurser och utbildningar är en väsentlig del av många förbunds verksamhet. Trots att kursinnehållet varierar stort är det mycket gällande kursadministrationen som är väldigt lika och fungerade rutiner krävs för aktuella och intressanta kurser. Läs mera »
06.09.2019 kl. 11:28
66150_t.jpg

Att välkomna alla med - riktigt på riktigt

PÅ BORDET. ”Alla är välkomna med, men ingen har frågat om den får komma”. Sabina Fortelius på Finlands Svenska Scouter har jobbat med att sänka tröskeln för fler att komma med i scouterna. Här berättar hon om erfarenheterna.Läs mera »
05.11.2018 kl. 15:47
61231_t.jpg

Jonna Sahala ordförande för Studieförbundet 2018

NYHET. Jonna Sahala har valts till ordförande för Svenska studieförbundet år 2018. Som ordförande vill hon arbeta för samordning och aktiva nätverk inom det finlandssvenska förbundsfältet. Läs mera »
22.11.2017 kl. 15:14
54869_t.jpg

Dynamiskt kansli och moderna system hos Finlands Svenska Scouter

För personalen på Finlands Svenska Scouters (FiSSc) kansli är ingen dag den andra lik. Man stödjer medlemskårerna, driver projekt, sköter om fortbildning för ledare och personal samt arbetar tillsammans med förbundets förtroendevalda med verksamheten.Läs mera »
18.11.2016 kl. 07:57