Text: Mari Pennanen, Foto: JOanna Lindén-Montes
- Validering är ett sätt att synliggöra det kunnande man får genom att delta i förbundens verksamhet: i kurser, i frivilligarbete eller i styrelsearbete. Samtidigt är det ett sätt för förbunden att lyfta upp det innehåll och den kvalitet man har i sin verksamhet, säger Henrika Nordin, verksamhetsledare på Bildningsalliansen.
Henrika arbetar med hela fria bildningsfältet, dit även förbund och föreningar hör då kurserna är en del av studiecentralens verksamhet. Studiecentralen är förbundens läroinrättning inom fri bildning. Henrika var också som enda svenskspråkiga representant med i den arbetsgrupp som vid undervisnings- och kulturministeriet arbetade med identifiering och erkännande av kunnande inom fri bildning.
Henrika lyfter fram valideringens betydelse för individer:
- Mycket av det man lär sig inom förbunden handlar om framtidskompetenser, till exempel sociala kompetenser, engagemang, kreativitet, ledarskap och företagsamhet. Speciellt för ungdomar och unga vuxna kan det vara viktigt att ha intyg på vad de har för kunnande när de söker sina första arbetsplatser och liknande, säger Henrika.
Validering handlar inte om att ändra på verksamheten utan det betyder att man helt konkret visar på vilket kunnande en kurs ger. Det är sedan en läroinrättning som ger ett intyg på ett visst kunnande, i förbundens fall är läroinrättningen SFV:s studiecentral. Kunnandet blir då dokumenterat och förs in i ett system för studieprestationer, Koski-systemet, som är ett digitalt system som administrerar studieprestationer som en individ tagit till sig.
- Läroplaner för kurser som ska valideras ska skrivas så att de är färdighetbaserade. Den rapport arbetsgruppen producerade kommer också att översättas till svenska. Dessutom kommer Utbildningsstyrelsen att publicera en handbok kring bedömning, berättar Henrika.
Anna-Karin Öhman, sektorsansvarig för Fri bildning och rektor på SFV:s studiecentral, berättar att flera kurser redan idag valideras via SFV:s studiecentral.
- Det som är viktigt är att man börjar fundera på vilka kurser man har idag som man önskar validera eller om man vill skapa nya kurshelheter som kan valideras, säger Anna-Karin.
Validering handlar om att se hur omfattande kursen är och vilka färdigheter man får av att delta.
- Det lönar sig att börja med verksamhet som är klar, återkommande och en del av kärnverksamheten, till exempel årligen återkommande kurser, och där man ser ett mervärde av validering, till exempel i kurser för unga, säger Henrika.
Bildningsalliansen och SFV:s studiecentral planerar stöd till fria bildningen, där förbunden är en del, och under våren kommer en serie webinarier att ordnas. Det finns också planer på att starta en processutbildning, där deltagarna väljer en kurshelhet inom den egna verksamheten som ska valideras och sedan under utbildningen jobbar med detta.
- Det är hitåt utvecklingen i samhället går, att alla ska kunna visa vad de kan också utanför den formella utbildningen. Det man lär sig inom tredje sektorn blir allt viktigare, både för samhället som helhet men också för enskilda individer, som stöds av att ha intyg på sitt kunnande, säger Henrika Nordin.
- Valideringsprocessen kan ge möjlighet att erkänna den kunskap man får inom föreningslivet exempelvis genom ett styrelseuppdrag. Styrelsearbetet kräver initiativförmåga, man stärker förmågan att samarbeta, delta och påverka, vilket idag lyfts fram som framtidskompetenser. Man utvecklar samtidigt mötes- och föreningskunskap och erhåller kunskap om tredje sektorn. Att erkänna det kunnandet kan förhoppningsvis öka chanserna till samhälls- och föreningsengagemang, säger Anna-Karin Öhman.
