Förbundens förtroendevalda i fokus

INGÅNGEN. De finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna leds av styrelser, som består av förtroendevalda. Enligt en grov uppskattning är det drygt 500 personer som ägnar sig åt strategiskt ledarskap och därmed utvecklar civilsamhället.

Text: Mari Pennanen, foto: Elsa Rinne

Svenska studieförbundet har 64 medlemmar. Det är finlandssvenska förbund och centralorganisationer. Alla dessa är ideella föreningar, som har ett unikt syfte. Högsta beslutande är medlemsmötet eller fullmäktige, men däremellan leds och styrs den konkreta verksamheten av en styrelse.

Om man utgår från att medelstorleken på förbundens styrelser är åtta personer, så betyder det 512 personer som är med i en förbundsstyrelse. En del styrelser är mindre, men en del är också större, speciellt om man räknar med ersättarna. Det finns förstås en del överlappningar, med personer som sitter i flera styrelser. Men trots det så är det här en stor grupp människor, som väljer att använda av sin tid och sin energi på att vara med och utveckla det finlandssvenska civilsamhället genom sitt förbund.

En del av dessa förtroendevalda träffades på Styrelsedagarna i oktober. En del förtroendevalda deltar, som adept eller mentor, i Studieförbundets mentorskapsprogram Mentorix. Då jag genom verksamheten den här hösten fått vara i kontakt med många förtroendevalda och höra mer om uppdragen och styrelsearbetet inom olika förbund är det främst två aspekter som slagit mig.

Det ena aspekten är hur mycket i ett styrelseuppdrag som handlar om kommunikation. Kommunikation inom styrelsen och med anställda, medlemmar, frivilliga, finansiärer, samarbetsparter, myndigheter och allmänheten. Det går inte att ägna för mycket tid och energi åt att försöka kommunicera mer, tydligare och mer målinriktat. Lätt är det inte, men nödvändigt att prioritera om förbundet ska utvecklas framgångsrikt.

Den andra aspekten är att många utmaningar verkar bero på att styrelsen kanske inte gör det den borde, dvs. sysslar med strategiskt ledarskap. Det är lätt att falla i olika fällor: styrelsen kanske blir för operativ, blickar för mycket bakåt, glömmer syftet eller koncentrerar sig av olika orsaker på annat. Lätt är det inte, men även nödvändigt för att förbunden ska utvecklas.

Det finns många inom det finlandssvenska civilsamhället som är verkligt engagerade. Varje person är viktigt och en del av något större. Därför borde också förtroendevalda på förbundsnivå få stöd i sitt viktiga uppdrag, och genom gemensamma satsningar är det möjligt. Tillsammans är vi starkare.

Mari Pennanen är verksamhetsledare på Svenska studieförbundet.

Läs också

Helhetsbild av civilsamhället på Styrelsedagarna 2019

Ingången: Studieförbundet är de finlandssvenska förbunden