Text: Julia Hemgård
Arbetsvälbefinnande handlar i stora drag om att hitta balans mellan krav och resurser i det egna arbetet. Det vill säga, att arbetet är utmanande, samtidigt som det känns hanterbart. Att finna denna balansgång är lättare sagt än gjort, och ofta är kraven för höga och resurserna för få, eller så är jobbet inte stimulerande nog.
Enligt Förbundsbarometern, en rapport kring arbetsvälmående i förbundsvärlden som Psykosociala förbundet i ledning av Nonni Mäkikärki publicerade tillsammans med Studieförbundet år 2018, är det tidigare alternativet mer vanligt inom förbundsvärlden. Flera upplever att arbetet ibland känns påfrestande och att den finansiella osäkerheten som ofta råder inom tredje sektorn i form av visstidsanställningar och projektbaserad verksamhet medför underliggande stress hos arbetstagare.
Men det är ändå inte dessa faktorer som väcker diskussion under en av Studieförbundets nätverksträffar gällande temat arbetsvälmående. I stället diskuteras problematiken med ständig uppkoppling och betydelsen av att kunna skilja på jobb och fritid. Är det okej att ta hem jobbet, och när är det inte rimligt att skicka e-post till kollegor? De flesta är överens om att det i många fall kan vara gynnsamt att kunna jobba på distans och sköta jobbrelaterade ärenden på kvällar vid behov. Men med frihet kommer även ansvar och när det kommer till e-post är flera överens om att det finns vissa ramar för när man skickar dem.
Nonni som leder diskussionen under nätverksträffen tipsar bland annat om att tidsinställa sina e-post så att de sickas inom ramen för kontorstider:
- För vissa är det skönt att bocka av e-post på söndag kväll för att ha en städad inkorg då man inleder jobbveckan, men man behöver inte nödvändigtvis låta alla andra få veta att man jobbar på en söndag. Telefonen plingar till i kollegans ficka och det är lätt hänt att man av ren vana kollar sin e-post. Medvetet eller omedvetet kan detta skapa underliggande stress och plötsligt går söndagskvällen till att fundera på jobb, istället för att umgås med familjen.
Ändå är vi många som läser våra e-post på kvällar och veckoslut. Men om vi skulle minska på att skicka e-post utanför kontorstid, är risken också mindre att vi sitter med näsan fast i skärmen efter arbetet och är förbryllande över meddelanden man inte då i stunden kan åtgärda. I slutändan är det ändå vi själva som håller i tyglarna och avgör när och hur vi jobbar, men Nonni menar att det inte skadar att man även på jobbet klargör för hur ofta de anställda förväntas vara anträffbara.
Öppen kommunikation är överlag viktigt för att skapa en trivsam arbetsmiljö. Under nätverksträffen framkommer bland annat att vissa saknar möjligheten att tala om svåra saker på jobbet, och att lyfta katten på bordet ofta kan kännas besvärligt. Nonni förklarar att det i dessa situationer är viktigt att man på organisationsnivå diskuterar ämnet och medvetet jobbar för att skapa en atmosfär där man får tala om svåra ämnen. I dessa situationer kan det som chef vara extra viktigt att vara lyhörd och visa hänsyn till känsliga och svåra diskussioner.
Bortsett från att arbetet periodvis kan kännas överväldigande speciellt kring ansökningstider, är de flesta som jobbar inom förbundsvärlden ändå överens om att jobbet som görs är meningsfullt och viktigt. Enligt deltagarna på nätverksträffen finns det något som dessutom motiverar ännu mer - kollegor.
Då finansieringen känns stram och arbetsmängden pressar på är det med andra ord viktigt att fokusera på det värdefulla jobbet som görs inom förbundsvärlden och stöttande kollegorna som gör motgångar och stress mer hanterbart. Att dessutom kunna skratta åt misstag och misslyckanden kan göra gott för arbetsvälbefinnande. Viktigast av allt är ändå att vi fortsätter tala om välmående på arbetsplatsen. Det är ett tema som behöver omsorg och vård regelbundet.
