Hållbar verksamhetskultur

29.02.2024 kl. 12:24
BLOGG. Hur kan vi inom våra organisationer främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kollegor och för oss som leder? Och hur ska vi skapa en varm arbetsgemenskap när många arbetar på distans? Det är frågor som Susanne Norrbäck-Råman reflekterat över efter att ha gått kursen Hållbar verksamhetskultur.

Text: Susanne Norrbäck-Råman

I dagens alltmer effektiva arbetsliv är det lätt att glömma bort att bygga en grund för ett hållbart arbetssätt. Denna grund är avgörande för att vi ska kunna arbeta både effektivt och med arbetsglädje. Särskilt när vi arbetar på distans kan det vara en utmaning att skapa en varm arbetsgemenskap som stöder oss även i tuffare tider.

På hösten deltog jag i kursen ”Hållbar verksamhetskultur” som arrangerades av Svenska folkskolans vänner i samarbete med Förbundsarenan. Kursen leddes av Christin Furu, projektforskare vid Åbo Akademi. Den sträckte sig över hela höstterminen och bestod av två dagar på plats samt tre distansmöten. Under kursen diskuterade vi hur vi inom våra föreningar och organisationer kan främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kolleger och för oss som ledare. Vi utforskade frågor om arbetsorganisation, kommunikation, arbetsmiljö, medarbetarinflytande, medarbetarsamtal, firande av framgångar och skapande av en stark arbetsgemenskap. Deltagarna fick reflektera över sina egna arbetssätt och identifiera områden där vi kan förbättra oss inom våra organisationer.

Jag strävar efter att skapa en varm och tillåtande arbetsmiljö där experimenterande och även misslyckanden är tillåtna.

Som verksamhetsledare för Martin Wegelius-institutet, en organisation där nästan alla mina medarbetare arbetar projektbaserat på distans och är utspridda över Svenskfinland och till och med Sverige, har jag tillsammans med min närmaste kollega funderat mycket över välmående och hållbart arbete. Vi har därför valt att lyfta fram välmående som ett centralt tema för perioden 2023–2025.

Som ledare anser jag att det är viktigt att föra en konstruktiv dialog med mina medarbetare. Tydliga arbetsbeskrivningar och en årsplan, där vi klart formulerar när olika moment ska genomföras är av stor vikt. Jag strävar efter att skapa en varm och tillåtande arbetsmiljö där experimenterande och även misslyckanden är tillåtna. Att leta syndabockar är sällan produktivt, i stället fokuserar vi tillsammans på lösningar och möjligheter i stunden, ett fokus som ger positiv energi.  Målet är att vi gemensamt blir starkare och klokare genom processen.

Återhämtning är ett av de viktigaste verktygen för att behålla arbetsglädjen och lusten.

Ibland måste vi omvärdera våra projekt när krafterna tryter. Det kan innebära att vi tar in extra hjälp, skjuter på deadlines eller till och med skippar vissa uppgifter. Att förenkla är inte alltid möjligt – ibland måste vi kämpa oss igenom intensiva och arbetsintensiva perioder. Idag vill jag betona vikten av återhämtning. Återhämtning är individuell, och jag uppmuntrar mina medarbetare att identifiera sina egna sätt att återhämta sig. Det är ett av de viktigaste verktygen för att behålla arbetsglädjen och lusten.

Jag har förmånen att arbeta med yngre personer som fortfarande utforskar sin väg framåt, sin passion och sitt sätt att fungera i en arbetsgemenskap. Jag är medveten om att Martin Wegelius-institutet inte kommer att vara deras sista arbetsplats. Därför ser jag mitt ledarskap som pedagogiskt – jag hoppas att de tar med sig erfarenheter och verktyg från vår tid tillsammans, som de kan ha nytta av i sina framtida karriärer och jag kommer alltid att vara tacksam för den period jag fick jobba med dem, för tack vare dem har även jag utvecklats och blivit en tryggare och bättre ledare. Och ja, på vår arbetsplats får vi skratta och vara lite galna ibland!

Susanne Norrbäck-Råman är verksamhetsledare för Martin Wegelius-institutet och leder en arbetsgemenskap där de flesta jobbar projektbaserat och på distans.

89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01
88887_t.jpg

Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.Läs mera »
05.02.2024 kl. 07:38
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88794_t.jpg

Nu kan du nominera Årets förbund

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året? Vilket förbund har gjort något extra bra? Nominera till Årets förbund 2024 senast den 31 mars.Läs mera »
01.02.2024 kl. 08:30
88824_t.jpg

Vi ärvde en fastighet – tack gärna!

BLOGG. Gemensamma värderingar som syns bland annat i intakta syltburkar från 1990-talet. Camilla Sederholm på Natur och Miljö skriver om en överraskning i form av en testamentdonation, som innebar arbete, funderingar och tacksamhet. Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:56
88823_t.jpg

Nadina Vihinen är Förbundsarenans nya verksamhetskoordinator

NYHET. Nätverksträffar, projekt, kommunikation och verksamhetsutveckling. Det kommer Nadina Vihinen att börja jobba med på Förbundsarenan. Hon ser fram emot att lära känna alla 68 medlemsorganisationer närmare.Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:26
88796_t.jpg

Mia Wikström vald till Förbundsarenans viceordförande

NYHET. Efter en paus på några år gör Mia Wikström comeback i Förbundsarenans styrelse. Hon valdes nu till vice ordförande och vill i styrelsen jobba för de finlandssvenska förbundens gemensamma arena för samverkan.Läs mera »
26.01.2024 kl. 14:00
88741_t.jpg

Civilsamhället och banktjänster - ojämlikhet och möjligheter?

BLOGG. Bankavgifter är nödvändiga kostnader för föreningar och organisationer. En ny undersökning visar dessutom att bankavgifterna är en kostnadsfaktor för organisationer i civilsamhället som varierar stort.Läs mera »
22.01.2024 kl. 10:48