Tätare samarbete med finska fältet stärker våra påverkansmöjligheter

05.02.2024 kl. 07:38
BLOGG. Att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss i svenskspråkiga organisationer att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan, menar Tina Kärkinen som deltagit i Järjestöhopping.

Text: Tina Kärkinen

När jag först gick med i Förbundsarenans projekt Järjestöhopping var jag lite skeptisk. Inte till projektet, men till vad jag själv kunde komma med. Konceptet var enkelt: hjälpa organisationer att skapa mer samarbete och knyta kontakter över språkgränserna. Jag skulle paras ihop med en anställd i en finsk organisation, sedan skulle vi besöka varandras arbetsplatser och få uppleva hur en arbetsdag kan se ut. 

Vad hade jag att erbjuda en finsk organisation med betydligt större resurser, tänkte jag.

Förbundsarenan parade ihop mig med en person på Svenska hörselförbundets finskspråkiga systerorganisation, Kuuloliitto. Vad hade jag att erbjuda en finsk organisation med betydligt större resurser, tänkte jag.

Redan under ett första distansmöte med mitt par, Maija, försvann oron och jag kände att detta kunde leda till något positivt. Maija arbetade också med kommunikation så det var lätt att hitta ingångar till samarbete. Detta resulterade i en gemensam tvåspråkig kampanj som kommer att genomföras under våren, för att uppmärksamma WHO:s internationella hörseldag 3 mars. Genom kampanjen #KuuleJaElä, #HörselhälsaFörLivet vill vi föra fram budskapet att du kan leva ett gott liv med hörselnedsättning. Under en temavecka kommer vi att sprida tvåspråkigt material i sociala medier samt ordna både ett svensk- och ett finskspråkigt webbinarium kring temat stigma och hörselnedsättning. Planeringen har gått smidigt och det har känts naturligt att samarbeta tillsammans. 

Inom Svenska hörselförbundet hade vi redan länge försökt skapa en mer kontinuerlig dialog med Kuuloliitto. Järjestöhopping gav oss en chans att fördjupa vår kontakt. Eftersom våra förbund driver samma hörselfrågor finns det många områden där vi kan arbeta tillsammans. Att arbeta sida vid sida ger oss större möjligheter att sprida hörselkunskap och åstadkomma förändringar i attityder.

Det är lätt att känna sig ensam som svensk aktör och att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss att bredda våra nätverk.

Trots att Svenska hörselförbundet och Kuuloliitto delar gemensamma mål, delar vi inte alltid samma utmaningar. I den finlandssvenska verkligheten kan språket utgöra ytterligare en barriär för personer med hörselnedsättning när det gäller vård, tillgänglighet och delaktighet. Tryggande av svenskspråkig hörselvård är en central del av vårt förbunds intressebevakning. Om vi endast tar hörsel i beaktande, och svenskan blir sekundär, kan det i praktiken innebära att människor blir utan den hjälp de behöver.   

Det är lätt att känna sig ensam som svensk aktör och att knyta kontakter till det finska fältet hjälper oss att bredda våra nätverk. Samtidigt är det viktigt att språkfrågorna inte hamnar i skymundan. Som en liten fisk i en stor damm får man akta sig för att inte bli uppäten av större aktörer. I takt med krav på effektivering, ekonomiska inbesparingar och sammanslagningar finns det en risk att svenskan hamnar i kläm. Civilsamhället behöver livskraftiga och framåtsträvande svenskspråkiga organisationer som står på egna ben.

Jag är tacksam för Förbundsarenans initiativ att hjälpa organisationer att öka samarbetet över språkgränsen. Tätare samarbete med finska aktörer kan hjälpa oss att få större genomslagskraft, nå ut till en bredare publik och stärka våra påverkansmöjligheter. Personligen har projektet gett mig en möjlighet att lära känna nya människor, skapa nya nätverk och framför allt att få ny inspiration mitt arbete. Tredje sektorns organisationer på båda sidor om språkgränsen har mycket att erbjuda varandra. 

Tina Kärkinen är informatör på Svenska hörselförbundet sedan februari 2022. Hon jobbar med förbundets kommunikation och intressebevakning samt som redaktör för tidskriften Vi hörs. 

89198_t.jpg

Hållbar verksamhetskultur

BLOGG. Hur kan vi inom våra organisationer främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kollegor och för oss som leder? Och hur ska vi skapa en varm arbetsgemenskap när många arbetar på distans? Det är frågor som Susanne Norrbäck-Råman reflekterat över efter att ha gått kursen Hållbar verksamhetskultur.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:24
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01
88872_t.jpg

Liten ökning i antalet anställda i förbunden

Antalet anställda i Förbundsarenans medlemsförbund har ökat med nästan sex helårsverken. Det visar statistiken som Förbundsarenan samlat in.Läs mera »
02.02.2024 kl. 13:39
88794_t.jpg

Nu kan du nominera Årets förbund

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året? Vilket förbund har gjort något extra bra? Nominera till Årets förbund 2024 senast den 31 mars.Läs mera »
01.02.2024 kl. 08:30
88824_t.jpg

Vi ärvde en fastighet – tack gärna!

BLOGG. Gemensamma värderingar som syns bland annat i intakta syltburkar från 1990-talet. Camilla Sederholm på Natur och Miljö skriver om en överraskning i form av en testamentdonation, som innebar arbete, funderingar och tacksamhet. Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:56
88823_t.jpg

Nadina Vihinen är Förbundsarenans nya verksamhetskoordinator

NYHET. Nätverksträffar, projekt, kommunikation och verksamhetsutveckling. Det kommer Nadina Vihinen att börja jobba med på Förbundsarenan. Hon ser fram emot att lära känna alla 68 medlemsorganisationer närmare.Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:26
88796_t.jpg

Mia Wikström vald till Förbundsarenans viceordförande

NYHET. Efter en paus på några år gör Mia Wikström comeback i Förbundsarenans styrelse. Hon valdes nu till vice ordförande och vill i styrelsen jobba för de finlandssvenska förbundens gemensamma arena för samverkan.Läs mera »
26.01.2024 kl. 14:00
88741_t.jpg

Civilsamhället och banktjänster - ojämlikhet och möjligheter?

BLOGG. Bankavgifter är nödvändiga kostnader för föreningar och organisationer. En ny undersökning visar dessutom att bankavgifterna är en kostnadsfaktor för organisationer i civilsamhället som varierar stort.Läs mera »
22.01.2024 kl. 10:48