Förbundsarenan samlade i november förbunden till Förbundsforum för att diskutera ord och begrepp kring vår sektor. Listan på använda och användbara ord är lång. I Finland används begrepp som tredje sektorn, medborgarorganisationer, civilsamhället och ideella organisationer och många fler. Så vad ska vi använda? Vi börjar med att blicka västerut.
Vad används i Sverige?
Ideell Arenas verksamhetschef Erik Sjöstrand var inbjuden för att inleda med en kort genomgång av vilka ord som används i Sverige.
- Folkrörelserna var 1900-talets starka sätt att prata om det breda idéburna och ideella väsendet. Då handlade det primärt om hur verksamheten inom sektorn ordnades. Arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen var väsentliga delar. Social ekonomi eller civilt samhälle har historiskt inte haft särskild stark förankring i en nordisk eller skandinavisk idétradition. I stället har man använt samlingsnamn som associationer, stiftelseväsende, intresseorganisationer och folkrörelser, säger Erik Sjöstrand.
Erik säger att då flera organisationer tidigare beskrev sig som folkrörelseorganisationer eller intresseorganisationer, så visar forskning att det numera är fler och fler beskriver sig som en del av civilsamhället eller ideell sektor.
- Floran av begrepp är stor. Då vi länge sökt efter ett paraplybegrepp så verkar det som om det som nu används mest är att tala om civilsamhället och att organisationerna i denna del av samhället benämns ideella organisationer, idéburna organisationer eller civilsamhällesorganisationer, säger Erik Sjöstrand.
Tredje sektorn?
I diskussionerna på Förbundsforum lyftes begreppet tredje sektorn fram som etablerat och välanvänt. Vad säger språkvårdare om tredje sektorn? Vi frågar Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare på Institutet för de inhemska språken.
- Jag vill åtminstone milt avråda från benämningen tredje sektorn. Även om benämningen förekommer i sverigesvenskan ibland, så är den betydligt vanligare i svenskan i Finland. Dessutom förefaller det som om benämningen i Sverige används främst i mer fackspråkliga sammanhang, medan den i Finland verkar vara en vanlig benämning också i allmänspråket, säger Anna Maria Gustafsson, och fortsätter:
- Jag tycker att benämningen är luddig och den förutsätter att man känner till vad som avses med första och andra sektorn också. Den säger inget om själva verksamheten så jag rekommenderar därför att man använder en mer beskrivande benämning.
Förbundsforums deltagare konstaterade att eftersom benämningen används ofta på finska, kolmas sektori, så förekommer den också ofta på svenska och kan fylla sin funktion i vissa situationer.
Det civila samhället?
På finska används ofta orden kanslaisjärjestö och kansalaisyhteiskunta. Men vad är det på svenska?
- Språkvården avråder från finlandismen ”medborgarorganisation”, eftersom den är en direkt översättning av finskans kansalaisjärjestö som bara förekommer i svenskan i Finland. I Sverige motsvaras kansalaisjärjestö av till exempel frivilligorganisation, folkrörelse, icke-statlig organisation och civilsamhällesorganisation, en benämning som blivit vanligare den senaste tiden. Men fältet är brokigt och sammanhanget är avgörande för vilken aspekt man vill lyfta fram i benämningen, säger Anna Maria Gustafsson.
Så här definieras ordet Kansalaisjärjestö i Svenskt lagspråk i Finland:
Frivilligorganisation, icke-statlig organisation, enskild organisation hellre än medborgarorganisation
Medborgarorganisation betraktas som en finlandism och ska därför undvikas i fall där frivilligorganisation, icke-statlig organisation eller enskild organisation (alla används för eng. Non-Governmental Organization, NGO) passar in i sammanhanget och inte leder till en missvisande eller alltför snäv tolkning av texten.
- I svenskan förekommer både civilsamhället och det civila samhället. I sverigesvenskan verkar sammansättningen civilsamhället vara något mer ovanlig och därför kan vi i första hand rekommendera att använda (det) civila samhället. Både varianterna förekommer dock i Svenskt lagspråk i Finland som en översättning av kansalaisyhteiskunta, utan någon speciell rekommendation, säger Anna Maria Gustafsson.
Laura Mattsson, specialsakkunnig inom aktualitetsöversättning på Svenska språkenheten vid Statsrådets kansli, deltog i Förbundsforum. Hon håller med om att olika sammansättningar med ”medborgar-” inte fungerar.
- Vi har länge försökt bli av med till exempel begreppet ”medborgaorganisationer”. På svenska är medborgarskap närmare kopplat till nationalitet, kansalaisuus. I lagstiftningen finns ordet frivilligorganisation, i betydelsen att verksamheten är frivillig och inte statligt sanktionerad, men det är ett ord som aldrig riktigt fastnat eftersom det omfattar bara en del av verksamheten, säger Laura Mattsson.
Bland annat utrikesministeriet använder idag begreppen det civila samhällets organisationer eller civilsamhällesorganisationer. Hon konstaterar att förkortningen CSO för civilsamhällesorganisation kan vara användbar i vissa sammanhang, särskilt med tanke på att engelskans NGO (non-governmental organization) är så allmän, också på svenska.
Men vad betyder det civila samhället då? Hur definieras det?
I Statsrådets principbeslut om Finlands demokratipolitik på 2020-talet står det:
Civilsamhället syftar till samhällslivet där medborgare och grupper av medborgare agerar frivilligt och på grundval av sina gemensamma värderingar, mål och intressen. Utgångspunkten för civilsamhällets agerande är frivillighet och att vara icke-vinstdrivande.
Erik Sjöstrand lyfter fram en definition av ordet civilsamhälle från Sverige.
I En politik för det civila samhället definieras civilsamhället så här:
en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen.
Ideell och/eller idéburen
Ideell sektor är en vanlig benämning i Sverige.
Så här definieras ideell sektor på Wikipedia:
ett samlingsbegrepp för de insatser inom samhället som utförs som ideellt arbete. Den ideella sektorn kan ses i ett bredare perspektiv genom begreppet social ekonomi. Namnet är inte väletablerat utan oftast används andra namn som frivilligsektorn, föreningslivet och dylikt. Den ideella sektorn utgör tillsammans med de idéburna organisationerna den tredje sektorn, vid sidan av den offentliga sektorn och den privata sektorn. Ibland räknas ideellt arbete till den informella sektorn, men detta är omtvistat.” /…/
- Som konstateras i definitionen här är namnet inte väletablerat men det förekommer ändå en del, framför allt tycks det användas i myndighetstexter i till exempel svenska regeringens texter. Den ideella sektorn används alltså som en bland många andra benämningar på det område som omfattar frivilligverksamhet. Jag ser inget hinder för användningen av ideell sektor heller i ett sammanhang där det finns behov av benämningen, säger Anna Maria Gustafsson.
Hon säger att benämningen idéburna organisationer också mycket väl kan användas. På engelska motsvaras idéburna organisationer av non-govermental organizations. Namnet hänvisar alltså till verksamhet som inte är statlig eller privat.
- Däremot omfattar idéburna organisationer av allt att döma inte föreningar som sysslar med ideell verksamhet - i sådana sammanhang fungerar volontärverksamhet eller frivilligverksamhet bättre, påpekar Anna Maria Gustafsson.
Tala med stolthet
Deltagarna på Förbundsforum kunde konstatera att vilka ord vi använder beror på sammanhanget. Det viktigaste är att göra sig förstådd och ge en rättvisande bild av organisationen och verksamheten.
Läs också
Blogg: Vill civilsamhället ha donationer eller investeringar? av Robert Nilsson